Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Relationen mellan att tänka fritt att
tänka fritt är stort, att tänka rätt är större. Denna devis, som står i stora bokstäver ovanför ingången till universitetsaulan i Uppsala, hör nog till våra mer ifrågasatta. Den för tankarna till auktoritära stater och fundamentalistiska ideologier. Uppsala universitet har själva uttryckt missnöje. Leif Lewin, tidigare vicerektor vid universitetet, har till och med argumenterat för att universitetet bör stå upp för den akademiska friheten och byta devis. I dessa tider när informationen flödar fritt på nätet är det emellertid värt att reflektera lite över relationen mellan att tänka fritt och att tänka rätt. Till att börja med bör man notera att begreppet ”rätt” kan förstås på flera olika sätt. Det kan betyda som regimen/religionen/ideologin påbjuder. I den bemärkelsen är det givetvis inte särskilt stort att tänka rätt. Men ”rätt” kan också betyda sant, det vill säga med verkligheten överensstämmande. Och i denna mening är det stort att tänka rätt. För sanning spelar roll, inte bara för ett universitet: det spelar roll när vi ska bota sjukdomar och bygga broar, det spelar roll när vi ska avgöra om den anklagade är skyldig och det spelar roll för det demokratiska samhället. men är det större än att tänka fritt? Frågan är felställd. Vad vi bör fråga oss i stället är varför det är stort att tänka fritt. Varför är tanke- och yttrandefrihet värdefulla? Man kan förstås nöja sig med att säga att de är rättigheter och en förutsättning för ett fullgott mänskligt liv. Och det ligger säkert något i det. De klassiska argumenten för dessa friheter handlar dock främst om något annat: att de är en förutsättning för kunskapen. Mest känd är kanske filosofen John Stuart Mills diskussion i On Liberty, 1859. Hans idé var att en ”fri marknad” av idéer krävs för att kunskap ska uppstå. Genom öppen debatt och fritt ifrågasättande kan vi upptäcka det falska och gå från det ogrundade till det välgrundade. Kunskapen uppstår inte bäst hos den isolerade tänkaren utan i fri konkurrens med andra idéer. Tanke- och yttrandefrihet är förutsättningar för kunskapen och, menade Mill, därför förutsättningar för det demokratiska samhället som bygger på upplysta medborgare. 24 ÅSA WIKFORSS Vi bombarderas med det falska, det skeva och det motsägelsefulla blandat med det sanna och välgrundade i en salig röra. Vi befinner oss alltså i en situation där den stora friheten att göra sig hörd hotar att underminera kunskapen i stället för att förstärka den. Det konstaterar Åsa Wikforss, som är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och författare till boken ”Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender”. Psykologisk forskning ger stöd för Mills idé om kunskapens interaktiva karaktär. Vi har alla våra ”biases” i tänkandet såsom bekräftelsebias, det vill säga tendensen att hålla fast vid de övertygelser vi redan har. Forskning visar att det bästa sättet att komma förbi sin bekräftelsebias är i öppen diskussion med andra människor där man gemensamt och under sakliga former kan värdera argument och evidens. Så är det goda akademiska seminariet utformat och så ser det välfungerande demokratiska samtalet ut. Att tänka, och diskutera, fritt är stort just eftersom det hjälper oss att tänka rätt. detta har förstås auktoritära ledare sedan tidernas begynnelse varit väl medvetna om. Filosofen Hannah Arendt, i sin berömda studie Totalitarismens ursprung (1951), konstaterar att auktoritära ledare fruktar sanningen just eftersom det är en kraft de inte rår på. Auktoritära stater försöker därför på olika sätt kontrollera det som går att kontrollera – inte sanningen utan människors tillgång till den. Att begränsa tanke- och yttrandefrihet är då centralt: inte bara för att man därigenom kan styra vilka ADVOKATEN NR 2 • 2019 FOTO: CHRISTER STURMARK