Advokaten 1
» – Sedan kan de ju i mångt och mycket ändå välja
att följa samfundets regler. Det tror jag också att många berättar för sina klienter att de gör, att de följer de etiska reglerna, men att affärsmodellen ser annorlunda ut. Till skillnad från advokater kan dock inte rådgivare som Fondia eller Avtal24 utlova någon absolut sekretess om företaget blir föremål för en brottsutredning eller en gryningsräd från konkurrensmyndigheten. Här är advokatens så kallade legal privilege en konkurrensfördel. Hur stora andelar av den affärsjuridiska marknaden som de nya aktörerna hittills har tagit är förstås svårt att säga. Det finns dock tecken på att de blivit allt mer intressanta för köparna av juristtjänster. Enligt General Counsel Report, en stor årlig undersökning bland bolagsjurister vid ledande nordiska företag, märktes år 2018 en stor förändring i bolagsjuristernas syn på alternativa juridiska rådgivare. Året innan, 2017, sa sig endast 12 procent av de svarande ha anlitat juridiska rådgivare som inte var advokater. 2018 var siffran i stället 34 procent, alltså en ökning på 22 procentenheter. Det är inte bara i Sverige som de den kompetens de behöver, och har platta organisationer utan tävlingsinslag (se tabell på s. 41). Såväl George Beaton som andra analytiker har dock påpekat att det inte går att se ”big law” och ”new law” som uteslutande kategorier. Traditionella advokatbyråer kan mycket väl ha många inslag av ”new law” och tvärtom. ”Advokatrollen handlar inte om produkter, prismodeller eller teknik. Den handlar om ett rättsstatligt uppdrag som inte ska finansieras av riskkapitalister eller andra.” anne ramberg traditionella advokatbyråerna utmanas av andra företag som erbjuder juridiska tjänster av olika slag. I de anglosaxiska länderna talar man om fenomenet som ”new law”, i kontrast till ”big law” som de ledande advokatfirmorna ofta kallas i USA. New law-företagen kännetecknas av att de arbetar med hjälp av teknik och med nya prismodeller. Ofta har de också en uttalad strategi att erbjuda sina anställda en bättre balans i livet med färre arbetstimmar än vad som förknippas med de stora traditionella advokatbyråerna. Den australiensiske analytikern och författaren George Beaton har listat ett antal skillnader mellan de traditionella byråerna och de nya rådgivarna, där den första gruppen bland annat kännetecknas av att de i stor utsträckning utbildar sina medarbetare och sedan skapar motivation i form av en slags tävling om del ägarskap. De nya rådgivarna rekryterar i större utsträckning just ADVOKATER OCH JURISTER Jurist är inte någon skyddad titel. Vanligen brukar man med jurist mena en person som avlagt jur. kand.- eller juristexamen, men vem som helst får kalla sig jurist och starta en juridisk byrå. Till skillnad från i många andra länder finns det i Sverige inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning. Advokattiteln är däremot skyddad i lag. Bara 34 34 den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Kraven för inträde är höga: cirka fem års juridisk utbildning, minst tre års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, samt advokatexamen. Den sökande måste också ha ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt lämplig för advokatverksamhet. Alla advokater är skyldiga att följa det som kallas god advokatsed. Grunden för god advokatsed finns nedtecknad i Advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed. De vägledande reglerna innehåller bland annat bestämmelser om lojalitet med klienten, oberoende, frihet från intressekonflikter och tystnadsplikt. Advokaternas tystnadsplikt är reglerad i lag, och kan inte hävas ens i brottsutredningar. Advokatsamfundets disciplinnämnd utövar tillsyn över advokaternas verksamhet. ADVOKATEN NR 2 • 2019 TILLGÄNGLIGARE JURIDIK KAN VÄNTAS Det har länge vilat en slags mystik kring den juridiske rådgivaren, som gjort att det tagit emot att ifrågasätta honom eller henne, anser Charlotta Kronblad. Advokatbyråerna har också odlat denna mystik och upphöjdheten, genom hur man klätt sig, hur kontoren utformas och vilka adresser de ligger på, påpekar hon. Men nu börjar mystiken falna. Ett bidragande skäl är att många av de största köparna av affärsjuridik, bolagsjuristerna, själva arbetat på en eller annan advokatbyrå. Men också digitaliseringen spelar in. Och här har familjerätten gått före affärsjuridiken, anser Charlotta Kronblad. – På konsumentsidan där det finns stora möjligheter till standardiserad juridik – ett äktenskapsförord eller samboavtal kan i mångt och mycket utgå från en mall. Där lämpar sig digitala arbetsmetoder och leveranser väldigt väl, säger Charlotta Kronblad, som ser avmystifieringen som enbart positiv. – Digitaliseringen innebär att juridiken blir tillgänglig för fler, även dem som tidigare inte prioriterat eller haft råd med juridiska tjänster, fastslår Kronblad. Denna demokratisering behöver inte betyda att det blir mindre arbete för advokater och jurister, eftersom samhället och juridiken i övrigt blir allt mer komplexa. Implementeringen av dataskyddsreformen GDPR är ett aktuellt exempel på hur digitaliseringen ger mer kvalificerat arbete för advokatbyråerna. – Det är väl jättebra om vi kan frigöra juristers tid så att de kan arbeta med mer komplexa frågeställningar. Vi lämnar till maskinintelligensen det som den kan