Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET Upp till engagemang
för valet efter brexit kommer eu att bestå av 27 länder. Länderna representeras av ministerrådet, som tillsammans med parlamentet är lagstiftare. Den 26 maj är det val till Europaparlamentet, som representerar det europeiska folket. Sverige kommer att få 21 av Europaparlamentets 705 platser. Sverige har en fyraprocentsspärr också till Europaparlamentet. Av tradition är valdeltagandet i EU-val dessvärre lägre än i de nationella valen. Valdeltagandet 2014 var för Sveriges vidkommande 51 procent, vilket är betydligt lägre än till riksdagsvalet. Samma fenomen kan iakttas i övriga EU-länder. I dessa mörka tider av högerpopulism är årets val till Europaparlamentet ett särskilt viktigt val. Parlamentet har makt. Det godkänner och avsätter EUkommissionen. Parlamentsledamöterna kan ställa skriftliga frågor till kommissionen, som den måste svara på. Framför allt granskar och godkänner parlamentet budgeten. EU:s budget 2019 uppgår till 166 miljarder euro. Jordbrukspolitiken står för 40 procent härav. Den näst största utgiften är regionalstödet som syftar till att skapa ekonomisk utjämning inom EU. EU:s gränsskydd, asylsystemet, rättsligt samarbete, kultur, folkhälsa och konsumentskydd motsvarar 2 procent av budgeten. EU finansieras till 70 procent av medlemsavgifter. Importtullar och moms utgör cirka 20 procent. Sverige betalar cirka 30 miljarder kronor om året. Hälften kommer tillbaka i form av bidrag och stöd. Parlamentet har genom Lissabonfördraget fått en central roll i lagstiftningsprocessen som berör över 500 miljoner män niskor. Men, i vissa viktiga hänseenden, som vid internationella handelsavtal, sjuårsbudgeten och finansieringen av den årliga budgeten, fungerar parlamentet mer som en reaktiv broms. Här har ministerrådet betydligt större makt. Europaparlamentets inflytande bestäms i viktiga avseenden av kommissionen och ministerrådet. Kommissionen måste nämligen presentera förslag och ministerrådet måste förhandla med parlamentet för att föra frågan framåt. 6 Medlemsländerna har på centrala rättsområden överlämnat beslutandemakten till EU. Detta gäller allt från tullar, konkurrensregler, fiskekvoter och handelspolitik till penningpolitik inom eurosamarbetet, det senare ett område där ju Sverige inte deltar. När det gäller områden som välfärdspolitik, kultur och utbildning med mera saknar EU makt. Inom det stora flertalet av samhällsområden som miljö, jordbruk, fiske, transport och konsumentfrågor är makten i någon mån delad, även om EU:s lagstiftning äger företräde. När det gäller forskning och teknisk utveckling samt humanitärt bistånd med mera råder ett delat ansvar men EU är förhindrat att begränsa medlemsländernas beslutsfattande. EU:s inflytande över gestaltningen av det svenska samhället är avsevärd. Man bör erinra sig att minst en tredjedel av all svensk lagstiftning emanerar från EU och att 60 procent av alla beslut på kommunal nivå beräknas ha sitt ursprung i EU. nyligen godkände det ansvariga eu-utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, LIBE, ett lagförslag som är påtagligt diskriminerande och såvitt jag kan bedöma strider inte bara mot EU-stadgan utan också mot en rad MR-konventioner. Detta anser även FN:s speciella sändebud mot rasism med mera. Förslaget gör nämligen åtskillnad på EU-medborgare. Personer med dubbelt medborgarskap bedöms vara ett hot mot unionen och kommer tillsammans med utomeuropeiska medborgare att ingå i ett europeiskt brottsregister. Databasen innebär att nationella brottsregister harmoniseras och kommer att vara tillgängliga för alla medlemsstater. Parlamentet kommer att rösta om detta inom kort. Parlamentet bör givetvis inte godta denna diskriminerande lagstiftning. Men, förutsättningen för att utgången blir en annan är mycket liten. Vi måste dock hoppas på de goda krafterna. Drivande bakom LIBE:s förslag har, kanske inte helt överraskande, enligt uppgift, varit bland annat Ungern. Ungern är inom EU en källa till frustration och inger stor oro när det gäller demokrati och rättsstatliga principer. Europaparlamentet har beslutat att, i likhet med EU-kommissionens beslut att inleda ett förfarande enligt artikel 7 mot Polen, begära att samma förfarande ska inledas mot Ungern. Den senaste veckan presenterade premiärminister Viktor Orbán en ”Family protection action plan”, vars språkbruk i hög grad påminner om trettiotalets retorik. Han efterlyser fler ungerska barn. I stället för att jämna ut siffror vill vi ha ungerska barn, sa premiärministern. Migration är kapitulation enligt herr Orbán. Mot sådant tankegods har parlamentet en viktig roll att fylla. Upplivning av minnet krävs! Minnet förefaller vad gäller just Ungern vara anmärkningsvärt kort. Året 1956 med enorADVOKATEN NR 2 • 2019