Advokaten 1
NYHETER Förslag om hårdare regler vid barnsexbrot
t Förslaget om att avskaffa preskriptionstiden för sexualbrott mot barn presenterades i en utredning under 2018. Det har fått stöd av samtliga politiska partier, och enligt justitieminister Morgan Johansson kommer en proposition att presenteras i juni. Många remissinstanser, däribland Advokatsamfundet, har dock avstyrkt förslaget. Anne Ramberg påpekade i Sveriges Radios Ekot den 1 februari att för många undantag från huvudregeln, alltså att brott preskriberas, kan leda till oklarheter och misstag vid den praktiska tillämpningen. Även Justitiekanslern och Justitieombudsmannen har i sina remissvar sagt nej till förslaget. Får inte överklaga nekat målsägandebiträde Högsta domstolen slog i januari fast att åklagaren inte har rätt att överklaga tingsrättens beslut att avslå begäran om ett målsägandebiträde. HD finner att åklagaren inte är part i den frågan och att åklagaren inte har någon självständig klagorätt av något annat skäl. HD konstaterar att åklagaren är skyldig att anmäla behovet av ett målsägandebiträde till domstolen och att åklagarens ansvar för att bevaka målägandens situation kan motivera att åklagaren informerar målsäganden om möjligheten att överklaga ett avslagsbeslut. Anmälningsskyldigheten leder dock inte till att åklagaren ska betraktas som part i den frågan. Högsta domstolens beslut den 29 januari 2019 i mål nr Ö 5456-18 Sverige förlänger inre gränskontroller Regeringen beslutade i februari att förlänga gränskontroller vid inre gräns i ytterligare tre månader. Beslutet baseras på regeringens bedömning att det fortsatt finns ett hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten i Sverige. 8 EKOBROTTSMYNDIGHETEN Intern PM om försvarare får hård advokatkritik Ett internt dokument från Ekobrottsmyndigheten har väckt starka känslor hos advokaterna. I dokumentet rekommenderas ekobrottsåklagare bland annat att motverka ”oönskad processföring” från försvarare genom att påstå att försvararen gjort sig skyldig till försumlighet. Ekobrottsmyndighetens (EBM) interna promemoria Om ersättning till försvarare i samband med rättegång syftar till att ge åklagare stöd vid yttranden över kostnadsräkningar. En annan avsikt tycks vara att förmedla till åklagare hur de kan förmå försvarare att inte störa den önskade lagföringen från EBM:s sida. konstaterar att detta ”inverkar … menligt på lagföringen” och att ”det är angeläget att kunna motverka icke önskvärda processuella hanteringar från försvarare”. Ekobrottsmyndigheten Aktuella rättsfrågor ARF 2019:1 Dokumentet ger också förslag på hur ekoåklagaren kan agera för att uppnå detta genom att påstå att försvararen har agerat försumligt: ”Ett sätt att motverka det har visat sig vara att påstå försumlighet vid utövandet av försvararuppdraget, vilket kan medföra avdrag på ersättningen från staten (och dessutom ersättningsskyldighet under vissa förutsättningar).” Formuleringarna har väckt i dokumentet beskrivs bland annat ”vad som kan göras i ekonomiskt avseende för att motverka oönskat beteende från försvarare”. Enligt EBM:s dokument händer det nämligen att ”försvarare agerar på ett sådant sätt att processen försvåras”. EBM starka reaktioner hos advokater som läst dem. I ett blogginlägg den 7 februari kallar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg dokumentet ”en verklighetsfrämmande och skrämmande läsning”. Ramberg konstaterar att om offentliga försvarare riskerar att inte få ersättning för utfört arbete, kan det leda till att advokaterna inte lägger ner den tid som krävs för att tillvarata klientens intresse. Det kan få till följd att den misstänkte inte åtnjuter den rättssäkerhet som han eller hon har rätt till i en rättsstat. anne ramberg skriver vidare att Ekobrottsmyndighetens dokument avslöjar en syn på advokatrollen och rättssäkerheten som hon inte hade förväntat sig att finna hos en brottsbekämpande myndighet i Sverige, och menar att rätten till en rättvis rättegång inte synes vara ett koncept som EBM uppskattar. Hon avslutar sitt blogginlägg: ”Jag utgår ifrån att myndigheÅKLAGARES GRANSKNING AV ERSÄTTNINGEN TILL FÖRSVARARE Ekobrottmål är ofta stora och långvariga, och innehåller ett komplext och stort förundersökningsmaterial. Försvararnas kostnadsräkningar uppgår därmed ofta till höga belopp. Enligt 1 § förordningen (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk m.m. ska åklagaren yttra sig om offentlig försvarare yrkat ersättning av allmänna medel med minst 100 000 kr. Europadomstolens högsta instans prövar FRA-lagen Frågan om den svenska så kallade FRA-lagen lever upp till Europakonventionens krav på skydd för den enskildes integritet tas upp till förnyad prövning av Europadomstolen, i stor kammare. Det meddelade Europadomstolen i februari. Den så kallade FRA-lagen lades fram år 2007 och har allt sedan dess mötts av omfattande kritik för att den inte tillräckligt skyddar enskildas integritet. Lagen ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, vilket bland annat innefattar telefon- samt en stor del av Internettrafiken. Centrum för rättvisa begärde år 2008 att Europadomstolen skulle pröva om lagen är förenlig med Europakonventionens integritetsskydd. Efter anmälan skrevs lagen om, och Europadomstolen prövade därför lagens nya lydelse. I domen som kom sommaren 2018 konstaterade domstolen att FRA-lagen inte stred mot Europakonventionen. Europadomstolen riktade dock samtidigt kritik mot lagen som man ansåg kunde förbättras på flera punkter. centrum för rättvisa begärde därefter att målet skulle tas upp till förnyad prövning av Europadomstolen i stor kammare, med 17 medverkande domare från 17 olika länder. Den stora kammaren är Europadomstolens högsta instans och en dom ger vägledning om hur Europakonventionen ska tolkas. ADVOKATEN NR 2 • 2019