STT 1
TRANEMO BYGDEN AMBJÖRNARP | DALSTORP | GRIMSÅS |
GÖLINGSTORP | HOFSNÄS | HULARED | LIMMARED | LJUNGSARP LÄNGHEM | MOSSEBO | MÅNSTAD | NITTORP | ROSENLUND | SJÖTOFTA | TORPA | TRANEMO | UDDEBO | ÖLSREMMA REDAKTÖR: ANN SOFIE WAHLBERG · 0325-479 52 ”Vi är olika fast lika bra.” TOVA SUOPANKI JANSON My Hjertén och Tova Suopanki Janson på avdelningen Solen. OLIKA MEN LIKA BRA. Avdelningen Stjärnan på förskolan Solhagen går in för att rocka sockorna. – Barnen har fått titta i speglar på sig själva för att se att alla ser olika ut, säger förskollärare Benita Adolfsson. FOTO: YLVA HIDENG Pyssel hör till dagen när sockorna rockas. Det blev en hel vägg fylld med sockor. Ytterligare ett sätt att se olikhet. Rocka sockorna - för att olika är bra TRANEMO Människor är som strumpor. Olika. Detta uppmärksammas över hela Sverige idag den 21 mars. Så även på förskolan Solhagens fem avdelningar. Det är färgglada fötter som trampar på Solhagens golv. Idag, likt alltid den 21 mars, rockar de sockorna på förskolan. Alla är med, både barn och personal. Sockorna går i olika glada färger och mönster. – Det är för att det är bra att vara olika, säger sexårige Elias Engen på avdelningen Stjärnan. – Vi är olika fast lika bra, säger fyraårige Tova Suopanki Janson på avdelningen Solen. Idag är det Internationella Downs syndromdagen. Rocka sockorna görs för att hylla olikheter och slå ett slag för alla människors lika värde och rättigheter. Det är enkelt att vara med. Bara ta olika sockor på fötterna. – Vi pratar alltid med barnen om varför vi gör det här, det är vi noga med, säger förskollärare Benita Adolfsson. Den vanligaste formen av Downs syndrom innebär att man har tre exemplar av kromosom nummer 21. Därför rockas sockorna just den 21/3. Kromosomer ser ut som små kryss, precis som sockor som paras ihop med hälarna mot varandra. Att rocka sockorna innebär alltså att rocka våra kromosomer. – Det är bra för att alla ska DNA för att hitta okända släktingar LIMMARED Ungefär elva miljoner av världens befolkning har valt att identifiera delar av sitt DNA för att visa släktskap med andra människor. En av dem är Ingegerd Johansson. – Jag tyckte att det här lät väldigt roligt, säger Ingegerd Johansson. Hon har valt att via den relativt nya metoden DNA-test kartlägga sitt ursprung och hitta släktskap med andra. Hon var ganska tidigt ute, redan 2015 skickade hon sitt test till USA. – Men jag hörde talas om metoden för kanske sex eller sju år sedan. Det lät spännande redan då men var ganska dyrt vid den tiden. Det lade sig någonstans i bakhuvudet den gången, säger hon. Det var på en sammankomst 2015 som det delades ut kit för DNA-släktforskning och då var hon redo. – Jag tänkte att nu är det dags, säger hon. Efter ungefär en månad fick hon svar och hade runt 300 träffar eller matches som det kallas på engelska. – Då fick jag bara upp en person som jag kände sedan förut. Men det skulle komma att ändras. Idag har hon över 1 700 nya släktingar. Några av dem är före detta arbetskamrater som hon känner sedan tidigare men inte visste att hon var släkt med. Hon har dessutom, även om det är i nionde generationen, fått en träff på sin man. Hennes prov förvaras någonstans i en databas under 25 års tid. Eller tills hon själv önskar ta bort det. Nya träffar kommer med jämna mellanrum. Förutom svenskar finns det en del amerikaner och norrmän på hennes träfflista. – Jag har en kvinna som jag haft ända från början som jag ännu inte lyckats hitta hur vi är släkt. Det vill jag gärna göra, säger Ingegerd. För kruxet är att DNAsläktforskning visar bara att man är släkt. Inte på vilket sätt. Det måste man ta reda på genom att själv forska fram det. – Jag anser att man måste vara pappers släktforskare också för att få ut något av DNA-resultaten. Det bör man ha bakom sig. DNA-släktforskning visar inte heller alla släktingar man har, bara dem som själva också DNA-testat sig. Det är ett bra sätt att få reda på varifrån man härstammar. Men man bör ha i beredskap att det också kan visa släktingar man inte känt till. – Man måste vara beredd på att det kan ge svar om släktskap som man inte vill ha, säger Ingegerd Johansson. Det som är absolut roligast och det som driver henne är viljan att hitta hur hon är släkt. – Om det kommer en högoddsare, som alltså hamnar högt upp på min lista då vill jag ta reda på mer om den personen så det gäller att ha gott om tid. Idag kostar det under 1 000 kronor att ta ett DNAtest. Man topsar sig och skickfå vara olika, alla ska inte vara mig, konstaterar femårige Elina Selmani på avdelningen Stjärnan. – Det är inte bara utseende det handlar om utan att man är olika i sin kompetens också. Att man är bra på olika saker, säger Benita Adolfsson. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com Det går att uppgradera sitt DNA-test och få fram sin moderslinje. Det innebär att Ingegerd i rak led kan se vilka som är släkt på hennes mammas och mormors sida. – Det är spännande att gå in på släktträdet för att se om jag fått några fler matches, säger hon. FOTO: YLVA HIDENG ar till USA för analysering. Ingegerd är med i Kinds forskarklubb. De har träffar med jämna mellanrum på biblioteken för att hjälpa till att komma igång med att släktforska. – Annars rekommenderar jag att man går en kurs för att komma igång. Hon sätter sig vid datorn för att visa sitt släktträd. Och minsann, det visar sig faktiskt att hon är släkt med mig. Visserligen på långt håll men i alla fall. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com