Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Din lön
Byggnadsarbetaren Lönekollen
Byggnadsarbetaren Verktygslådan
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Swexit - vad händer då?
REPORTAGE Fri rörlighet – en grundpelare EU-FAKTA
& SÅ PÅVERKAS BRANSCHEN AV EN SWEXIT SWEXIT – VAD HÄNDER DÅ? ● EU består av 28 länder. Föregångaren EEG skapades 1958 av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Det började som en rent ekonomisk union, men omfattar i dag många andra frågor. Arbetsmarknads- och socialpolitik beslutas till exempel nationellt, men EU-beslut påverkar även de områdena. ● En grundpelare är sedan 1993 den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, medborgare och kapital. Det får inte finnas handelshinder och arbetskraften ska kunna röra sig fritt mellan länderna. ●Sverige blev medlem den 1 januari 1995. Storbritannien gick med i EU 1973 och juni 2016 röstade britterna för att lämna unionen. Rikard Forslid är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och specialiserad på internationell handel och regionala ekonomier. Vilka är de största konsekvenserna av brexit? – En brexit utan avtal ger ett betydligt sämre läge, då försvinner den fria rörligheten av arbetskraft, vilket också drabbar många svenska ungdomar som arbetar i Storbritannien. Handeln försvåras. Storbritannien blir mindre attraktivt för utländska direktinvesteringar. Det är största faran, att utländska investeringar upphör. Det leder till ett generellt tapp för ekonomin. Hur skulle ett svenskt EUutträde påverka Sverige? – Jag har inte sett någon EU-parlamentet i Bryssel. Så känner européerna ●Vilka känslor väcker EU bland européerna: rädsla, hopp, tvivel eller tillit? Det undersökte Eurobarometern våren 2019. Flest, en tredjedel av de tillfrågade (33 %), svarade att de känner tvivel (”doubts”). 28 procent kände hopp och 27 procent kände tillit. ●1 av 20 (5%) av alla tillfrågade européer svarade att de känner rädsla. Svenskarna hör till dem som känner minst rädsla för EU (3%). ● I Sverige dominerar i stället känslan av hopp (32%). Mest rädda för EU är cyprioter (11%), greker (9%) och italienare (8%). Frågan löd: ”Vilken är din första känsla när du tänker på EU?” och ställdes till 25 564 personer. 26 BYGGNADSARBETAREN #11, 2019 som har räknat på det. Men vi är en mindre ekonomi än Storbritannien och ännu mer beroende av handeln med andra EU-länder. Det skulle bli ännu svårare. Det beror på vilken typ av swexit vi pratar om, men brexit har lärt oss att det inte är smärtfritt att gå ur. Några möjliga konsekvenser? – Den fria rörligheten skulle upphöra, om nu inte Sverige är med i EES som Norge. Investeringarna skulle avta, svensk industri skulle behöva flytta produktionsanläggningar. Det skulle bli färre jobb, även i byggsektorn. Ingen tror att ett utträde gynnar länderna ekonomiskt. Skulle vissa sektorer Rikard Forslid. drabbas hårdare än andra? – Svensk industrisektor bygger på export, den svenska hemmamarknaden är liten. Stora industribolag har ingen större anledning att ha produktion i Sverige, det är bara för EU de är kvar. Vad skulle hända i byggbranschen? – Om den ekonomiska aktiviteten och investeringarna minskar generellt så påverkar det även byggbranschen. Att byggbolagen går dåligt kan aldrig vara bra för byggnadsarbetarna. Förut handlade fackmötena alltid om löner, löner, löner. Nu handlar det om hur vi ska behålla jobben. — Snickaren Richard Gruvell har bytt jobb och arbetspendlar. Han ser det som en följd av att svensk arbetskraft ersätts av lågbetalda byggnadsarbetare från EU. procent av svenskarna röstade i det senaste valet till EU-parlamentet, våren 2019. Det är den högsta andelen sedan EU-inträdet. 55 FOTO: MOSTPHOTOS FOTO: MOSTPHOTOS
Byggnadsarbetaren Byggkollen
Byggnadsarbetaren Retro
Byggnadsarbetaren Räddar vattentornet i Skara
Byggnadsarbetaren Gästkrönika
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Besserwissern
Byggnadsarbetaren ID06-bluffen
Byggnadsarbetaren Årets byggmiss 2019
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Krysset
Byggnadsarbetaren Medlemssidor