Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Carola Forsberg
Vårdguiden Säsong för julefrid
Vårdguiden Tema Språk, tal och röst
Vårdguiden När språket inte flyter
Vårdguiden Albert har en språkstörning
Vårdguiden Så kan barnet få stöd
Vårdguiden Svårigheter hos vuxna Svårigheter hos v
uxna Det fi nns många orsaker till språk-, tal- eller röstsvårigheter hos vuxna. Med rätt stöd blir besvären ofta bättre. Rösten är personlig och följer oss genom livet. Ofta tänker vi inte på den förrän den förändras eller ger besvär. Heshet, att rösten inte låter som den brukar, är en vanlig form av röstbesvär. – Rösten kan också vara svag och ansträngd. Många behöver harkla sig mycket eller känner att rösten inte räcker till, säger Ellika Schalling, professor i logopedi vid Uppsala universitet. Röstbesvär kan ha olika orsaker. – De kan dels bero på felaktig röstteknik, dels på sjukdom eller skada på stämbanden. Ibland kan sättet att använda rösten på skada stämbanden. Förkylning och covid-19 är exempel på sjukdomar som kan påverka rösten. Även rökning, stämbands polyper och stämbands knutor, även kallat stämbandsknottror, kan ge besvär. Röstbesvär går ofta över av sig själv. Försök att vila rösten och undvik att viska, att harkla dig eller röka. – Vid långvariga besvär kan du behöva träna hos en logoped och göra övningar hemma. Men det är viktigt att först bli undersökt av en läkare för att se vad besvären beror på. Svårigheter med tal och språk hos vuxna kan fi nnas kvar sedan barndomen, som stam ning eller språkstörning. De kan också uppkomma under livet och kallas då förvärvade tal- och språkstörningar. Afasi är svårigheter med språket efter en gen eller på andra sätta att kommunicera. Det fi nns olika kom munikationshjälpmedel, som bildstöd, talsyntes och appar. En del som har fått afasi efter en stroke blir helt bra igen, men många har kvar besvär i varierande grad. Dysartri är en talstörning som påverkar artikulationen på grund av nedsatt funktion i talmuskulaturen. Språkförmågan påverkas inte. Dysartri kan orsakas av stroke, men även av Parkinsons sjukdom, MS, ALS och cerebral pares, CP. – Besvären beror på var i hjärnan eller nervsystemet w+ Sök vård skadan sitter. Talet kan bli otydligt, nasalt och entonigt. Även taltempot kan påverkas. Talförmågan utreds av en logoped. BeKontakta en vårdcentral om du haft svårt att hjärnskada, ofta en stroke. Andra orsaker kan vara slag mot huvudet, infl ammation i hjärnan eller hjärntumör. Vid afasi kan det vara svårt att prata och fi nna ord. Att säga fel ord eller upprepa samma ord är vanligt. – Det kan också vara svårt med grammatiken eller att prata, läsa och skriva under en längre tid. Om det behövs kan du få remiss till en logoped mottagning. Ring genast 112, eller be om hjälp att ringa, om du eller en närstående plötsligt får svårt att fi nna ord och prata eller om det du säger plötsligt blir felaktigt. Samma sak gäller om det blir svårt att förstå vad omgivningen säger eller att läsa eller skriva. handlingen beror på orsaken till svårigheterna. – Utgångspunkten är att träna upp talfunktionen. I vissa fall behövs träning för att hantera svårigheter i vardagen eller hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet. Dysartri som orsakas av stroke blir ofta bättre och kan gå över helt. Talapraxi innebär att det är svårt att viljemässigt planera och styra talmotoriken. Talmuskulaturen är i sig inte påverkad. Talapraxi kan orsakas av hjärnskada, ofta en stroke, och vissa demenssjukdomar. – Vid talapraxi går det inte att forma ord eller språkljud som du vill. Språkljuden förvrängs. Talet kan låta hackigt och gå långsammare. förstå vad omgivningen säger. Många har nedsatt läs- och skrivförmåga, säger Ellika Schalling. Språkförmågan undersöks av en logoped. Vid afasi är det vanligt att börja med individuell logopedbehandling. – En del av träningen inriktas på att återfå funktionen, som att prata, sätta ihop ord och böja dem rätt. Framför allt intensivträning kan leda till förbättringar. Du kan också träna på att hantera svårighet i varda1177 vårdguiden 4 • 21 Svårigheterna utreds av en logoped. – Behandlingen inriktas på att få tillbaka förmågan att planera och styra talrörelserna. Talapraxi efter en stroke blir ofta bättre efter talträning och går över hos vissa. Att ha afasi, dysartri och talapraxi samtidigt är relativt vanligt. MER INFORMATION 1177.se/rost-och-tal 1177.se/afasi 13
Vårdguiden Leif fick röstbesvär efter covid-19
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Magnus har bipolär sjukdom: ”Jag har lä
rt mig att lyssna på mig själv och identifiera tidiga varning
Vårdguiden Själens berg- och dalbana
Vårdguiden Vattkoppor hos barn
Vårdguiden Emma och hennes barn har blödarsjuka
Vårdguiden Olika former av blödarsjuka
Vårdguiden Adnan har hemofili A
Vårdguiden Tipsen för en bättre nattsömn
Vårdguiden Så fungerar immunförsvaret
Vårdguiden Stärka immunförsvaret - går det?
Vårdguiden Aktuellt i vården