Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Carola Forsberg
Vårdguiden Säsong för julefrid
Vårdguiden Tema Språk, tal och röst
Vårdguiden När språket inte flyter
Vårdguiden Albert har en språkstörning
Vårdguiden Så kan barnet få stöd
Vårdguiden Svårigheter hos vuxna
Vårdguiden Leif fick röstbesvär efter covid-19
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Magnus har bipolär sjukdom: ”Jag har lä
rt mig att lyssna på mig själv och identifiera tidiga varning
Magnus är aktiv i föreningen Balans och föreläser
om sin diagnos genom organisationen Hjärnkoll. tt tra andra i samma situation har betytt mycket, jag känner att jag inte är ensam.” Magnus gick djupt in i depressionen, han slutade äta och dricka och fick näring via dropp. Läkarna satte in läkemedel och elbehandling och Magnus började må bättre. Han var inlagd i drygt tre månader och fick diagnosen bipolär sjukdom. Sommarens energiska aktivitet hade varit hypomani, Säpobilarna ett symtom på en depressiv psykos. – Jag accepterade diagnosen, men förstod nog inte riktigt vad den innebar. Magnus tog sina läkemedel och mådde bättre. Efter ett år kom nästa period med uppvarvning. Energin ökade, samtidigt som ångesten kom. Tankarna var för många och spretiga, det blev svårt att slutföra saker. – Det måste hända något hela tiden och jag fattade beslut som jag inte skulle ha gjort i vanliga fall, som att festa hela natten när jag skulle jobba dagen efter. Sedan följde en djup depression och två veckor på sjukhus. Två år senare hände samma sak. Sjukdomen triggades ofta av sena festnätter, stress och tidiga arbetsmorgnar. Depressionerna har varit jobbigast. – Jag kände skam och skuld över att inte kunna M 18 agnus Petersson fylldes av en härligt stark energi. Självförtroendet växte. Det var som att han flög fram – orkade vad som helst. Året var 2007 och Magnus gick andra året på gymnasiet. Han presterade bra i skolan, jobbade extra på två ställen och hade många vänner. I slutet av vårterminen blev det fler och fler sena, blöta nätter och han började skolka. Det blev ett sommarlov utan gränser. – Jag drack mycket alkohol, var ständigt aktiv och kände mig omåttligt social. När höstterminen började satt ångesten som en nål i bröstet. Han drog sig undan och slutade gå i skolan. En dag när hans mamma kom hem stod Magnus vid köksfönstret och pekade ut Säpobilar och personer som han upplevde hade förföljt honom under dagen. – Mamma har berättat att jag plötsligt var som en annan person, säger han. Föräldrarna körde honom till en psykiatrisk akutmottagning och han blev inlagd på sjukhus. leva upp till den person jag ville vara, till exempel att inte kunna jobba när jag mådde som sämst. I dag är Magnus 32 år och mår bra. Förutom läkemedel skyddar nu vardagsrutiner, återhämtning, fysisk aktivitet och sömn mot nya sjukdomsperioder. En lättare ångest kommer ofta smygande fortfarande, men den är hanterbar. Kognitiv beteendeterapi, KBT, har varit en hjälp. – Det har tagit lång tid att acceptera min sårbarhet. Jag har lärt mig att lyssna på mig själv och identifiera tidiga varningssignaler, som att jag börjar sova mindre. Öppenhet är också viktigt. Ju öppnare jag har blivit med hur jag mår, desto bättre har jag mått. Föräldrarna har varit ett viktigt stöd. – Det har varit tufft för dem, men vi har samtidigt fått en stark relation och kommit varandra nära. I dag arbetar Magnus med utvecklingsfrågor för patienter och närstående inom psykiatrin i Region Stockholm. – Nu ser jag min diagnos som en styrka. Den har gjort mig mer empatisk. Jag ser människor och är trygg med att prata med personer som inte mår bra. 1177 vårdguiden 4 • 21
Vårdguiden Själens berg- och dalbana
Vårdguiden Vattkoppor hos barn
Vårdguiden Emma och hennes barn har blödarsjuka
Vårdguiden Olika former av blödarsjuka
Vårdguiden Adnan har hemofili A
Vårdguiden Tipsen för en bättre nattsömn
Vårdguiden Så fungerar immunförsvaret
Vårdguiden Stärka immunförsvaret - går det?
Vårdguiden Aktuellt i vården