Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Carola Forsberg
Vårdguiden Säsong för julefrid
Vårdguiden Tema Språk, tal och röst
Vårdguiden När språket inte flyter
Vårdguiden Albert har en språkstörning
Vårdguiden Så kan barnet få stöd
Vårdguiden Svårigheter hos vuxna
Vårdguiden Leif fick röstbesvär efter covid-19
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Magnus har bipolär sjukdom: ”Jag har lä
rt mig att lyssna på mig själv och identifiera tidiga varning
Vårdguiden Själens berg- och dalbana * Bipolär sju
kdom FOTO: JOHAN STRINDBERG Själens berg- och dalbana Det kan vara svårt att leva med bipo r sjukdom. Men det fi nns h l få och de fl esta blir bättre med behandling. lä Bipolär s uj kdom innebär att du svänger mellan tre faser: ett stabilt stämningsläge, depression och mani eller hypomani. Under en manisk period blir känslorna starka, du kan till e ex mpel vara väldigt upprymd eller irriterad. Du blir oc sk å överaktiv och behöver ofta so av mindre. Hur ofta de olika perioderna kommer och pågår är individuellt. – Vid en mani är det vanligt att tänka och prata fortare och bli full av planer. Men idéerna kan slå över och bli orealistiska eller skadliga, säger Mats Adler, överläkare vid Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Det kan handla om att du d r r mer pengar än du spen e a har råd med eller startar projekt som går i stöpet. Det är ock så vanligt att bli mer social och gå ut på krogen, dricka mycket alkohol eller ta droger. – En mani ger påtagligt negativa konsekvenser för dig själv e ell r andra. Ibland kan du behöva sjukhusvård. Hypomani är en lindrigare form av mani. Symtomen är desamma, men svagare och leder sällan till allvarliga konsekvenser. Under de depress vi a perioderna blir du i stället nedstämd och passiv. Du kan ha svårt att sova, känna minsjä vmordstankar. kad l slust och få s l iv Vissa får både maniska och depressiva symtom samtidigt, e ell r växlar snabbt mellan tillst n en. S årv a manier och depressioner kan ge psykotiska symtom som förvrängd verklighetsuppfattning och h lla ucinationer. Vid depression kan det handla om att du felaktigt tror att du har cancer i hela å d 1177 vårdguiden 4 • 21 + Sök vård Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du har symtom på mani, hypomani eller depression. Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller en akutmottagning om situationen känns outhärdlig eller om du är rädd att du ska skada dig själv eller andra. Specialistvård för unga fi nns no arn och ndossatrn Ring 112 om du har allvarliga tankar på att ta ditt liv eller är orolig för någon i din närhet. MER INFORMATION 1177.se/bipolar llåtliga brg ba r tt.o t. jä p att kroppen eller har begått oförå – Under en mani kan du få kr fa tigt höjt självförtroende eller uppleva att du besitter fantastiska förm gå or. Du kan till e ex mpel tro att du är en kunglighet eller en mäktig politiker. I vissa fall kan man behöva tvångsvård. Omkring en p or cent av befolkningen lever med bip läo r sjukdom typ 1, tidigare kallad manodepressiv sjukdom. Det innebär att man a h r a h ft minst en manisk peri do . Man kan dessutom ha h poy mani och de fl esta får depressioner. Cirka en procent har bip läo r sjukdom typ 2, med h poy mani och depression, men inte mani. De fl esta ins uj knar när de är mellan 13 och 30 år. Sjukdomen leder o a till a bv rott i stu e , relationer och arbete. Vad den beror på är inte klarlagt men det fi nns en stark ärftlighet. Sjukdomen kan triggas av alkohol, droger, stress och oreg lbe unden d gy nsry mt . Många har även andra sjukdomar e e svårigheter, som ånges st jukdomar och adhd. ft di r ll r Bipolär s uj kdom är kronisk, men med behandling blir de fl esta bättre och kan leva ett v n igt liv. Det är viktigt att få behandling så tidigt som möjligt. a l – Om du inte får vård kan risken öka för att du inte blir återställd mellan perioderna, säger Mats Adler. Grun ed n i behandlingen är stämningsstabiliserande läkemedel. De fl esta behöver även annat stöd, som psykologsamtal eller h l hantera arbetslöshet eller skulder. alkohol och droger. 19 jä p att Det är oc sk å viktigt att hålla en jämn dygnsrytm, vara f si k y s t aktiv och und ikv a stress,
Vårdguiden Vattkoppor hos barn
Vårdguiden Emma och hennes barn har blödarsjuka
Vårdguiden Olika former av blödarsjuka
Vårdguiden Adnan har hemofili A
Vårdguiden Tipsen för en bättre nattsömn
Vårdguiden Så fungerar immunförsvaret
Vårdguiden Stärka immunförsvaret - går det?
Vårdguiden Aktuellt i vården