Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Carola Forsberg
Vårdguiden Säsong för julefrid
Vårdguiden Tema Språk, tal och röst
Vårdguiden När språket inte flyter
Vårdguiden Albert har en språkstörning
Vårdguiden Så kan barnet få stöd
Vårdguiden Svårigheter hos vuxna
Vårdguiden Leif fick röstbesvär efter covid-19
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Magnus har bipolär sjukdom: ”Jag har lä
rt mig att lyssna på mig själv och identifiera tidiga varning
Vårdguiden Själens berg- och dalbana
Vårdguiden Vattkoppor hos barn
Vårdguiden Emma och hennes barn har blödarsjuka
Vårdguiden Olika former av blödarsjuka * Blödarsju
ka Olika former av bl darsjuka Blödarsjuka är samlingsnamn på en grupp sjukdomar som gör att man börjar blöda lättare och ofta blöder längre. Det beror på att blodet saknar ett eller fl era ämnen som behövs för att det ska levra sig. Blödarsjuka är oftast ärftlig och symtomen kan skilja sig åt beroende på vilken sorts blödarsjuka det handlar om. von Willebrands sjukdom är den vanligaste formen av blödarsjuka. Sjukdomen fi nns hos både kvinnor och män och är vanligast i en mild form. För att ett barn ska födas med en mild eller medelsvår variant räcker det med att den ena föräldern bär på anlaget. För att få den svåra formen, som är mycket ovanlig, krävs det att båda föräldrarna bär på anlaget. – Eftersom de fl esta har milda symtom är det ganska vanligt att sjukdomen upptäcks senare i livet och misstas för andra åkommor. De vanligaste symtomen är väldigt kraftiga menstruationer eller näsblod, och onormalt stora blödningar i samband med operation, förlossning eller då man drar ut en tand, säger Erik Berntorp, läkare och professor i koagulationsforskning vid Lunds universitet. Hemofi li A och B är andra former av blödarsjuka, som även de delas in i svårighetsgraderna mild, medelsvår och svår. Vid mild hemofi li är blåmärken, näsblödningar och ihållande blödningar vanliga symtom. Vid svår och medelsvår hemofi li är det dessutom vanligt med blödningar i muskler och leder, som armbåge, knä och fotled, även utan att de utsatts för slag. – Dessa blödningar ger inga blåmärken i huden. Det blir ofta svullet, varmt och ömt i den drabbade leden eller muskeln, säger Erik Berntorp. Uppstår det blödningar i samma led upprepade gånger kan det bildas en obotlig skada som ger svår smärta och nedsatt rörlighet i leden. – Det bästa är därför om hemofi li upptäcks så tidigt som möjligt, så att behandling kan påbörjas redan innan det uppstår någon blödning i lederna. I Sverige upptäcks de fl esta fall av medelsvår och svår hemofi li redan i barndomen och då sätts eff ektiv behandling in direkt. Ett barn kan få hemofi li om en av föräldrarna bär på anlaget. Anlaget för hemofi li sitter på X-kromosomen och män får hemofi li om X-kromosomen har anlag för sjukdomen. Hemofi li är mycket ovanligt hos kvinnor. Blödarsjuka kan vara svårupptäckt, framför allt de milda och medelsvåra varianterna. När är det då läge att söka vård? – Näsblod är väldigt vanligt, framför allt hos barn, men 24 om du eller ditt barn behöver söka vård vid upprepade tillfällen på grund av kraftigt näsblod eller om du får blodbrist bör det kollas upp. Att behöva söka eftervård efter att ha dragit ut en tand och det inte slutar blöda är ett annat varningstecken. Likaså att ha väldigt rikliga menstruationer, säger Erik Berntorp. Diagnosen ställs med hjälp av ett blodprov som skickas till ett koagulationslaboratorium. Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du eller ditt barn kan ha en ökad blödningsbenägenhet. Med behandling kan de fl esta som har blödarsjuka leva som vanligt. Behandlingen är läkemedel som får blodet att levra sig. De fi nns både i sprutform, som du kan ta själv i hemmet, och i tablettform. Läkemedlen gör att du blöder mindre och under kortare tid. Personer med en mildare form av blödarsjuka kan ibland få nässprej som fyller samma funktion. Om du har blödarsjuka kan du också behöva ta läkemedel vid behov, till exempel om du ska dra ut en tand, opereras, eller när du har mens. – De senaste åren har det skett en revolution inom behandlingen, framför allt vid hemofi li A och B. Läkemedlen har utvecklats och fått längre verkningstid, de stannar kvar längre tid i kroppen. – Det gör att personer som tidigare behövt ta injektioner fl era gånger i veckan nu kan klara sig lika bra med en injektion i veckan, eller till och med varannan. Det innebär en stor skillnad, säger Erik Berntorp. Behandlingarna har även utvecklats till att bli mer anpassade efter varje persons speciella förutsättningar. Om du har blödarsjuka bör du sköta om dina tänder extra noga för att undvika blödningar i tandköttet. Blöder du i leder och muskler kan du få besvär som stel het och minskad rörlighet. Träning och fysioterapi kan hjälpa mot stelheten och göra att du kan behålla din rörlighet. Den som har blödarsjuka bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra eller antiinfl ammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID, utan att först ha frågat en läkare. Det beror på att dessa läkemedel kan försämra blodets förmåga att levra sig. Det är bra att vara extra försiktig så att du inte skadar dig. Barn med blödarsjuka kan behöva skyddas, till exempel genom att bära hjälm eller knäskydd. MER INFORMATION 1177.se/blodarsjuka fbis.se 1177 vårdguiden 4 • 21
Vårdguiden Adnan har hemofili A
Vårdguiden Tipsen för en bättre nattsömn
Vårdguiden Så fungerar immunförsvaret
Vårdguiden Stärka immunförsvaret - går det?
Vårdguiden Aktuellt i vården