Nordisk Papper och Massa 1
SODAHUSKONFERENSEN kraftpannor och andra applikat
ioner där det finns sotproblematik. – de flesta pannor är den försmutsning av värmeväxlarna som sker allteftersom förbränningssäsongen fortgår ett stort problem och för att undvika att pannornas tillgänglighet och pålitlighet påverkas finns det ett antal tekniker som används i förebyggande syfte för att hålla pannorna så rena som möjligt fram tills det är dags för revisionsstoppet, säger Johan Holmér. Ångbesparing Den vanligaste teknik som används är enligt Johan Holmér så kallad ångsotning, där en del av den ånga som genereras i pannan används för att rengöra värmeväxlarna. Han anser emellertid att det sätt på vilket ångan används idag är ganska ineffektivt. – Det finns många fall där det är tydligt att man ångsotar alldeles för mycket, kommenterar Johan Holmér. Genom att uppgradera de befintliga systemen för sotblåsning menar han därför att det finns stora besparingar att göra i form av minskad användning av sotånga. Han tillägger också att en positiv bieffekt av den besparing av sotånga som görs är att man låser upp en ökad sotningspotential i det befintliga sotblåsningssystemet. – Idag körs alla sotblåsningssystem i sodapannor för fullt och det går inte att öka sotningen utan att göra stora ombyggnader. Genom att implementera en lösning med lokal styrning av varje ångsotblåsare kan man få dubbelt så stor sotblåsningskapacitet utan att installera fler sotJohan Holmér (i mitten), kollegan Klas Lindahl (till vänster) och teknikens uppfinnare Erik Dahlén (till höger) med en ny sotblåsare med den nya sotblåsnings-tekniken. Foto: johan holMér blåsare och dessutom minska ångkonsumtionen, förklarar Johan Holmér. Flaskhals Även om tekniken givetvis också kan tillämpas på kraftpannor ser Johan Holmér framförallt stora fördelar när det gäller sodapannor, som ofta är massabrukens flaskhals. – I en sodapanna är partikelhalten i rökgasen väldigt hög och gasen är väldigt kletig i överhettardelen av pannan. Genom att öka sotningen i det område där gasen är kletig hålls värmeytorna där rena, vilket ger hög värmeöverföring och en stabil ångtemperatur, säger Johan Holmér och tillägger att man på samma gång minimerar behovet av sotning i de kallare delarna av pannan, nedströms från överhettarna, vilket gör att man kan spara ånga där. – Ju mer rökgasen kan kylas ner i överhettarna, det vill säga längre fram i pannan, desto mindre problem får man längre bak i pannan i till exempel förångarna och economizern, förklarar Johan Holmér. Mika Viitala från Valmet kommer att informera om utbildningsmöjligheter i samband med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar som pannor. Foto: ValMet Stora vinster Totalt säger Johan Holmér att upp till 50 procent av sotångan kan sparas, vilket samtidigt gör det möjligt att sota dubbelt så ofta. – Oftast blir det en kombination där man jämfört med tidigare driftsäsonger får ungefär 30 till 35 procent lägre förbrukning av sotånga samtidigt som man sotar ungefär 30 procent mer, berättar Johan Holmér. Han påpekar att detta medför stora vinster. Den ånga som sparas kan användas i processerna vid anläggningen eller köras genom en turbin för att generera grön elektricitet. Genom att sota oftare får man, utöver att pannan hålls i drift, en stabilare ångtemperatur, vilket är direkt kopplat till den termiska verkningsgraden. Dessutom minskar konsumtionen av matarvatten, vilket resulterar i mindre påverkan på miljön. Helhetslösning En annan teknik som Johan Holmér nämner är infraljudssotning, där man med hjälp av lågfrekventa ljudvågor stör strömningsbilden i rökgaskanalen ett par sekunder var tredje eller fjärde minut och ser till att beläggningar rörs upp och bärs med nedströms i pannan till askfickor, elfilter eller liknande. – Det här är en teknik som är effektiv vid låga rökgastemperaturer och där man har ganska trånga värmeväxlarpaket och det är svårt att komma åt med ångsotare. Den brukar därför i första hand användas i economizers, säger ➛ NORDISK PAPPER & MASSA 5 2018 31