Advokaten 1
NYHETER Advokatguiden får ny ledning Den hårt kri
tiserade söktjänsten Advokatguiden, där advokater och jurister listas utan att de själva gett tillstånd till detta, har fått en ny vd. Ali Ahmed tog den 1 april över som vd efter grundaren Erling Løken Andersen. Någon förändring av guidens inriktning kommer dock inte att ske, enligt webbtidningen Realtid. Ali Ahmed uppger dock att Advokatguiden ska rensa bort felaktiga uppgifter ur sin databas. Källa: Realtid Dödliga våldet är konstant Antalet offer för dödligt våld är relativt konstant från första hälften av 1990talet jämfört med perioden 2015–2021, men omständigheterna kring brotten har förändrats. Det visar en ny genomgång från Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa. Genomgången omfattar samtliga fall av dödligt våld från 1990 till 2021, totalt över 3 000 fall, och visar att sett till befolkningstillväxten har antalet offer snarare minskat än ökat under perioden. Samtidigt har allt fler fall av dödligt våld vid skjutningar i kriminella miljöer inträffat, medan exempelvis dödligt våld mot barn halverats, och alkoholmissbruksrelaterade mord minskat kraftigt sedan första hälften av 1990talet. Brå ska undersöka rekrytering till brott Brottsförebyggande rådet (Brå) ska på regeringens uppdrag undersöka hur barn och unga involveras i och utnyttjas av kriminella nätverk. I uppdraget ingår att studera hur barn och unga blir delaktiga i kriminella nätverk och synliggöra vad som kännetecknar de som lockas till kriminella miljöer. Brå ska även lämna förslag på förebyggande åtgärder och, i den mån det är möjligt, också bedöma omfattningen av problemet och utvecklingen över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2023. 10 Höjd straffavgift central fråga vid fullmäktige Samtliga Advokatsamfundets avdelningar säger ja till förslaget om höjd straffavgift. Det blir nu fullmäktigemötet som får ta ställning till förslaget, som innebär en höjning av den högsta straffavgiften till 250 000 kronor. Förslaget om en höjd straffavgift har tagits fram av en särskild arbetsgrupp, och presenterades i höstas. Det har nu behandlats OM FÖRSLAGET Enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken får Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd, om det finns särskilda skäl, ålägga en advokat som tilldelas en varning att betala en straffavgift till Advokatsamfundet. Straffavgiften får i dag vara lägst 1 000 kr och högst 50 000 kr. Högsta belopp har inte ändrats sedan 1997. Vid sitt sammanträde den 22 januari 2021 beslutade Advokatsamfundets styrelse att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över om det finns skäl att höja taket för straffavgiften samt att identifiera och utreda därmed sammanhängande frågeställningar, särskilt i fråga om överklagbarhet av beslut om straffavgift. Arbetsgruppen presenterade sin slutrapport i oktober förra året. Arbetsgruppens förslag inkluderar ändringar i såväl rättegångsbalken som Advokatsamfundets stadgar och vägledande regler om god advokatsed och innefattar att spannet för straffavgiften bör ha ett lägsta belopp om 10 000 kr och ett högsta belopp om 250 000 kr. Arbetsgruppen föreslog också att den advokat som ålagts en straffavgift ska ges möjlighet att överklaga beslutet, som då ska prövas av en ny straffavgiftsnämnd. av Advokatsamfundets avdelningar, som vid sina respektive års möten ställde sig bakom förslaget. Arbetsgruppens förslag innehåller, förutom att den maximala straffavgiften ska höjas till 250 000 kronor, även nya regler om möjlighet att överklaga ett beslut om straffavgift och en ny nämnd som ska pröva dessa överklaganden. Advokatsamfundets huvudstyrelse beslutade vid sitt möte den 21 april i år att lägga fram förslaget om stadgeändringar till årets fullmäktige, som hålls den 2 juni i Stockholm. för att arbetsgruppens förslag ska kunna genomföras krävs både lagändringar, som beslutas av riksdagen, och stadgeändringar, som beslutas av Advokatsamfundets fullmäktige och som ska fastställas av regeringen. Domstolar inte anpassade till barn Advokatsamfundet anser inte att fler barn under 15 år som misstänks för brott bör prövas i domstol i bevistalan. Det framgår av Advokatsamfundets remissyttrande över betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Advokatsamfundet säger också nej till införandet av en presumtionsregel om att åklagare ska väcka bevistalan vid brott för vilka det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fem år. I remissvaret skriver Advokatsamfundet bland annat att domstolarna inte är anpassade för att hantera barn i brottmålsprocessen. ”Att i större utsträckning än i dag behandla skuldfrågan för ett barn under 15 år i domstolarna riskerar att verka stigmatiserande för barnet och kan ses Advokaten nr 2/2022. FOKUS: BARNEN I RÄTTSSYSTEMET Rättssäkerhet med komplikationer Fler barn under 15 år ska utredas av Polisen och få sin skuld prövad i en så kallad bevistalan. Det föreslår en utredning som nu remissbehandlas. En rättssäkerhetsreform för att undvika fler Kevinfall, anser vissa. Andra, inte minst advokater, pekar på problemen med att hantera barn inom rättsväsendet och befarar att målet är en sänkt straffbarhetsålder. TEXT: ULRIKA ÖSTER 22 ADVOKATEN NR 2 • 2022 ADVOKATEN NR 2 • 2022 23 som en eftergift åt de samhällskrafter som ropar efter hårdare tag mot barn och unga i så kalllad nätverks- eller gängkontext”, summerar samfundet. Advokatsamfundet är däremot positivt till förslagen om införandet av möjligheten för målsäganden att få ett juridiskt biträde när ett barn under 15 år misstänks för brott samt till förslaget om en rätt för målsäganden att underrättas efter ett godkänt strafföreläggande. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1) ADVOKATEN NR 4 • 2022 FOTO: ISTOCK