Advokaten 1
» – Där tror jag att domstolen gör det för lätt f
ör sig när de lägger vikt vid att det är en myndighet som gör ett uttalande. Enligt min mening bortser man då ifrån att det är en mänsklig egenskap att vilja vinna. En egenskap som även många av myndighetens processförare är besjälade av. Med detta sagt så är det inte så märkligt att Skatteverkets processförare kan brista i sin opartiskhet. Det här behöver domstolarna titta närmare på. VILL HA TYDLIG LEDNING Vilka är då de största problemen i dagens skatteprocess? Mattias Schömer svarar genom att vända på frågan och istället berätta om en av de bästa skatteprocesserna han upplevt. En pensionerad domare ryckte in som ordförande i Förvaltningsrätten i Stockholm. Med honom fick alla parter uppleva en trygg, tydlig och högst aktiv processledning, något som annars ofta saknas i skattemålen, enligt advokaterna. – Domaren ville förstå vad de olika parterna hade för inställning till de frågor som skulle prövas inom ramen för den muntliga förhandlingen. Man har muntlig förhandling bland annat för att reda ut saker som inte har kunnat redas ut eller förstås under skriftväxling. Han var supernoggrann med det, berättar Mattias Schömer. Annars upplever han ofta förvalt– Det är synd att domstolen inte ber myndigheten ”Förvaltningsrätten har kommit fram till att det ska beskattas på ett visst sätt. Då tar de bara fram de sakomständigheter som förklara sig eftersom den muntliga förhandlingen är ett ypperligt tillfälle för att reda ut oklara frågor för den skattskyldige. Även Linnea Back önskar sig en tydligare processledning från domstolen. Det skulle vara ett sätt att begränsa även den skriftliga kommunikationen och vara tydligare med eventuella oklarheter som kvarstår. – Jag brukar själv försöka vara tydlig med vilka delar i processen vi berör under förhandlingen och vad vi vill, berättar hon. Ett annat sätt att skapa bättre struktur skulle kunna vara användningen av muntliga förberedelser, menar advokaterna. Detta förslag finns också med på Advokatsamfundets hemställan om processuella förändringar. talar för detta. Men de bemöter inte de omständigheter som förts fram som talar i den andra riktningen. De står inte med i domen.” mattias schömer ningsrätten och kammarrätten som passiva vid de muntliga förhandlingarna, som ju i förvaltningsdomstolarna utgör ett komplement till den vanliga, skriftliga, handläggningen av mål. – Det tycker jag är synd. De skattskyldiga är ofta med vid förhandlingarna, och de har många gånger en uppfattning när de går ifrån förhandlingssalen, att ”vi har inte blivit motsagda av Skatteverket, så det känns väldigt bra”, säger Mattias Schömer, som då tvingas förklara att Skatteverket egentligen inte behöver säga någonting, utan kan luta sig tillbaka mot sina många skriftliga inlagor. RAPPORT OM SKATTEPROCESSEN 2019 I rapporten, som togs fram av Advokatsamfundet i samarbete med förvaltningsdomstolarna och Skatteverket, föreslås en rad åtgärder som kan förbättra hanteringen och öka förtroendet för domstolarna när det gäller hanteringen av skattemål. Rapporten ska kunna användas av alla som arbetar med skattemål, både domstolar och parter. Förslag i rapporten: l Domstolarna ska tidigt vara aktiva i processledningen. l Domstolarna ska i större utsträckning än i dag planera de muntliga förhandlingarna med parterna. l Syftet med förhandlingarna ska vara tydligt. l Processen ska inte tyngas av onödiga upprepningar. l Parternas argument ska återges korrekt och bemötas i domen. 32 32 TYDLIGHET KAN LEDA FRAMÅT Den skatterättsliga rådgivningen och tvisterna handlar många gånger om stora ekonomiska värden. Men nästan lika viktigt för klienterna som avkastningen är, enligt Mattias Schömer, förutsebarheten. – Klienten gör en investering, och förväntar sig, om det går bra, en avkastning. Då vill man gärna veta på förhand vad avkastningen blir efter skatt – inte tio år och en skatteprocess senare. Här kan det bli problem. Skattelagstiftningen är komplex och blandar detaljreglering med övergripande principer, på ett sätt som många gånger gör beskattningen svår att förutsäga, påpekar Mattias Schömer. Ett sätt att öka förutsebarheten skulle dock vara bättre och tydligare domar från förvaltningsdomstolarna, anser Mattias Schömer. Han ser ofta domar som är slutsatsstyrda, som han kallar det. – Förvaltningsrätten har kommit fram till att det ska beskattas på ett visst sätt. Då tar de bara fram de sakomständigheter som talar för detta. Men de bemöter inte de omständigheter som förts fram som talar i den andra riktningen. De står inte med i domen, säger Mattias Schömer. Resultatet blir att klienten, den skattskyldiga, upplever att domstolen missat eller helt enkelt struntat i de argument som förts fram. – Domstolen skulle lägga energi på det som framförts. Såga det vid fotknölarna om det behövs. Eller lyfta fram det. Så att det i domen går att förstå hur domstolen resonerat, säger Mattias Schömer. Han får medhåll av Linnea Back. Båda advokaterna berömmer dock Högsta förvaltningsdomstolen, som enligt Linnea Back producerar mer välskrivna, förklarande domar än de lägre instanserna. ADVOKATEN NR 4 • 2022