Advokaten 1
ESSÄ » DEN SOM FÖRSÖKER SÄTTA SIG IN I LEDARENS T
ANKEVÄRLD INSER ATT UTIFRÅN LEDARENS PERSPEKTIV VAR HANDLINGARNA MOT MINKFARMARNA UTAN TVEKAN MOTIVERADE. daren” är med i den radikala djurrättsorganisationen Djurfront. Ledaren, tillsammans med ett femtontal andra kamrater i Djurfront, hade en kväll samlats utanför bostaden till en minkfarmare. Många av dem var förklädda eller maskerade. De höll upp skyltar med texter om ”djurmisshandlare” och de skanderade olika nedsättande saker om minkfarmen och minkfarmaren, bland annat med hjälp av en megafon. Dessutom tutade de med en siren. Minkfarmaren, som kände igen ledaren, ville fotografera aktivisterna i syfte att kunna identifiera dem. När minkfarmaren kommit så nära som cirka en meter från ledaren lyfte den sistnämnde megafonen och satte igång sirenljudet i örat på minkfarmaren på så hög volym att minkfarmaren tappade hörseln. Tingsrätten fann bevisat att minkfarmaren åsamkats smärta av sirenljudet och dömde ledaren för misshandel. Enligt samma dom fann tingsrät5 Varbergs tingsrätt, B 246017, 26/9 2019. 6 Hovrätten för Västra Sverige, B 501919, 22/4 2020. 7 SVT 8 februari 2019: svt.se/ nyheter/inrikes/ djurrattsaktivisteneftergrovabrottenjagarstolt 8 Practical Ethics, Peter Singer, Cambridge University Press, 3 u., 2011, s. 100 f. 9 A.a., s. 20, ”Equality is a basic ethical principle”. 10 Det så kallade Parisavtalets mål från 2015 att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. 11 Practical Ethics, Peter Singer, Cambridge University Press, 3 u., 2011, s. 2016. 44 ten dessutom att ledaren, vid en tidigare demonstration mot en annan minkfarmare, gjort intrång på dennes tomt och att ledaren trakasserat och ofredat även denne andre minkfarmare och dennes familj. Ledaren dömdes för ofredande i denna del.5 Hovrätten fastställde tingsrättens dom i skuldfrågan.6 Vid ett rent objektivt betraktande är det lätt att dra slutsatsen att medan Elin Erssons handlande visserligen var olagligt, så var det ändå moraliskt försvarbart. Ledaren och dennes kamrater gick däremot över gränsen genom att trakassera och misshandla en människa. Innan man drar en sådan slutsats bör man dock först undersöka hur ledaren såg på saken. Intressant nog intervjuades densamme i samband med rättegången7 varvid hen bland annat uttalade följande rörande minkarnas förhållanden: ”I minkarnas fall är det ett koncentrationsläger när de lever sina liv i ståltrådsburar till dess att de gasas ihjäl. Där kan man dra paralleller till vad som hände under andra världskriget.” När journalisten försynt påpekade att Förintelsen innebar att människor mördades och frågade om jämförelsen med minkar därför var relevant svarade ledaren: ”Det tycker jag absolut. Vi anser att människan är ett djur och att alla djur är lika mycket värda.” Den som försöker sätta sig in i ledarens tankevärld inser att utifrån ledarens perspektiv var handlingarna mot minkfarmarna utan tvekan motiverade. Om man byter ut minkar mot människobarn som sitter i metallburar för att gasas ihjäl så snart de blivit fullvuxna, skulle de flesta av oss anse det vara en plikt att rädda de arma barnen i stålburarna även om det skulle krävas betydligt våldsammare metoder än de som ledaren och dennes kamrater i Djurfront gav prov på. För dem av oss som är uppväxta med att äta kött kan resonemanget att jämföra människor med djur tyckas fullständigt befängt. Emellertid måste vi då vara beredda på att det inte bara är aktivister i Djurfront som kan göra jämförelse med Förintelsen. Även en välrenommerad filosof som Peter Singer8 uttrycker en snarlik uppfattning. Professor Peter Singers mest grundläggande etiska princip är den så kallade jämlikhetsprincipen, som innebär att vi ska ta lika stor hänsyn till lika intressen.9 Detta får konsekvenser. Ingen av oss kan rimligen anse att det skulle vara i sin ordning att döda ett friskt människobarn under fyra år. Men vad är det egentligen som skiljer ett människobarn från en fullvuxen gris, en korp eller en apa? Både grisens, korpens och apans kognitiva förmågor är förmodligen minst lika stora, kanske till och med större, än människobarnets. Är det avsaknaden av människospråk som gör att vi anser att vi kan behandla djur som växter? Vi är heller inte särskilt konsekventa när vi å ena sidan föder upp grisar för att äta men å andra sidan behandlar våra hundar som små människor. I ljuset av Peter Singers jämlikhetsprincip blir ledarens agerande något mer begripligt och för en del till och med försvarbart. en annan aktuell fråga är den om klimataktivism och klimatterrorism. Att världen står inför en klimatkris torde vara bortom allt rimligt tvivel. Förutom rapporterna från FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovern mental Panel on Climate Change), rapporterar media numera i stort sett dagligen om klimatkrisen och dess beräknade utfall om vi inte snabbt ställer om till ett fossilfritt samhälle. I klimatdebatten kan människor grovt räknat delas in i tre olika grupperingar, nämligen 1. de som inte är oroade för klimatkrisens effekter och som därför inte är beredda att sätta den ekonomiska tillväxten och sitt eget välmående på spel, 2. de som visserligen är oroade men har uppfattningen att den enskilde inte kan påverka klimatkrisen, 3. de som är extremt oroade och menar att enskilda människor likaväl som stater och företag har ansvar att omedelbart och drastiskt agera för att världen över huvud taget ska ha en chans att klara det så kallade 1,5-gradersmålet.10 Peter Singer menar11 att evolutionen gjort människan social vilket lett till att vi utformat en i många avseenden gemensam moral. Problemet är emellertid att moralen utvecklats för att kunna tillämpas på människor vi har nära. Vi kan oftast lätt bedöma om en person i vår närhet agerar moraliskt förkastligt, till exempel genom att lura någon annan. Vi har däremot betydligt svårare att se att den koldioxid som släpps ut under exempelvis en semesterresa till Thailand kan skada befolkningen i en havsnära nation som exempelvis Bangladesh eller inse att våra barn och barnbarn riskerar att få det drastiskt mycket sämre än vad vi själva haft och har det. Människor i den första gruppen försvarar hur samhället nu ser ut och ser oftast varje demonstration rörande klimatkrisen som ett angrepp på samhället och ”klimatterrorism”. Den andra gruppen människor har oftast större förståelse för aktivister men vill inte själva delta i politiska aktioner kanske på grund av sin egen självbild som icke-demonstrant eller av ren bekvämlighet. Den tredje gruppen, akADVOKATEN NR 4 • 2022