Advokaten 1
NYHETER SEMINARIUM OM KRIGET I UKRAINA ”Vi har en
ny järnridå i Europa” Den 31 mars höll Advokatsamfundet ett seminarium där Rysslands invasion av Ukraina diskuterades ur olika perspektiv. Seminariet direktsändes och kan ses i efterhand på Advokatsamfundets Youtube-kanal. Efter Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulanders välkomsthälsning talade journalisten Willy Silberstein, moderator för seminariet, med den ukrainske advokaten Timur Bondarjev. Bondarjev deltog via videolänk från Lviv dit han har tvingats omlokalisera sig från advokatfirman Arzingers huvudkontor i Kiev. Han gav en skakande bild av hur livet och verksamheten i Ukraina har förändrats av kriget, men noterade att livet också till dels samtidigt pågår som vanligt. – I början var det panik. Men i Kiev är butiker och kaféer öppna igen. Regeringen har faktiskt uppmanat företagen att öppna på nytt, att betala skatt och stödja armén. Fast jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är rädd, sa Timur Bondarjev. martin kragh, docent och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, gav ett historiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv på kriget. Kragh framhöll att sanktionerna mot Ryssland är oerhört viktiga. – Det första stora sanktionspaIMY granskar söktjänster Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ska undersöka om ett företag som gör det möjligt att söka efter känsliga personuppgifter i domstolsavgöranden från de allmänna förvaltningsdomstolarna måste följa reglerna i dataskyddsförordningen. Tillsynen rör ett företag som tillhandahåller en rättsdatabas med offentliga handlingar från svenska domstolar och myndigheter, bland annat för bakgrundskontroller vid anställningsförfaranden. Företaget har ett utgivningsWilly Silberstein ledde det direktsända seminariet där Martin Kragh, Mark Klamberg, Viktoria Nyström, Martin Nyman och Magnus Hjort medverkade. Advokat Timur Bondarjev gav via videolänk från Lviv en skakande bild. där vi i Väst har ett stort övertag mot Ryssland. Det syftar till att förhindra den ryska krigsförmågan. Det betyder också att vi sätter press på Ryssland på ett helt annat sätt än vad som annars hade varit fallet, sa han. Martin Kragh menade att vi har en ny järnridå i Europa. – Den har vuxit fram under flera års tid. Den kanske inte är lika territoriellt tydlig som den förra järnridån som vi hade under kalla kriget, men det är lika fullt en järnridå. Den är ekonomisk, politisk och kanske medial och på sikt kulturell – det blir på sikt två väldigt separerade delar ketet infördes 2014. Det syftade till att tvinga fram en diplomatisk lösning. Men sanktionerna nu skulle jag vilja hävda är av ett sådant slag att vi kan kalla det ekonomisk krigföring, för de syftar till att flytta konflikten till en domän där vi är villiga att agera offensivt – från den militära planhalvan till den ekonomiska, ADVOKATEN NR 4 • 2022 av Europa. Ryssland och Belarus är kanske redan är på andra sidan staketet. Nu har vi länder som Ukraina, Moldavien och Georgien, som befinner sig i ett slags gråzon, och Rysslands mål är att föra in också dessa länder i sin intressesfär, sa Martin Kragh. mark klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, diskuterade på vilka sätt invasionen och kriget innebär brott mot folkrätten och tog upp andra folkrättsliga aspekter på Rysslands agerande. Han förklarade möjligheterna att använda internationella domstolar för att beivra krigsbrott. – I anslutning till Majdan-protesterna 2014 meddelade Ukraina att man accepterade Internationella brottmålsdomstolens, ICC, jurisdiktion på ad hoc-basis, även framåt i tiden. Det gör att ICC är behörig att ta upp alla brott som begås på Ukrainas territorium, oavsett nationalitet – även ryska soldaters brott, och det kan även träffa deras överordnade hela vägen upp till Putin. Men domstolens behörighet är begränsad när det gäller angreppskrig eftersom varken Ukraina eller Ryssland är formellt anslutna, sa Mark Klamberg. advokat viktoria nyström talade tillsammans med Martin Nyman, chefsjurist vid Asylrättscentrum, om den flyktingsituation som kriget har givit upphov till och vad EU:s massflyktdirektiv innebär. Magnus Hjort, avdelningschef vid Myndigheten för psykologiskt försvar, beskrev informationskrigföring genom desinformation och påverkanskampanjer. bevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen, vilket ger det ett grundlagsskydd som innebär att verksamheten till stora delar är undantaget från reglerna i dataskyddsförordningen. Men en regel i yttrandefrihetsgrundlagen, som eventuellt är tillämplig på det aktuella företaget, gör det möjligt att stoppa offentliggörandet av känsliga personuppgifter om exempelvis hälsa i vanlig lag. Häktade unga mår ofta dåligt Kriminalvårdens forskningsenhet har kartlagt samtliga barn och ungdomar som satt häktade under ett års tid. Studien visar bland annat att många häktade barn och unga mår psykiskt dåligt. Den psykiska ohälsan samvarierar dels med tidigare psykisk ohälsa, dels med långa häktningstider. Ett annat resultat är att missskötsamhet under häktestiden samvarierar med längre tid i häkte, liksom med tid utan restriktioner och tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk och häktning. Kriminalvården: Kartläggning av häktade barn och ungdomar i Sverige 2019–2020 Advokat uteslöts Advokatsamfundets disciplinnämnd beslutade den 31 mars 2022 att utesluta en advokat ur samfundet. Beslutet verkställdes genast. 9 FOTO: KARIN FLYGARE