Nordisk Energi 1
Kärnkraft nens reaktorer här Tack vare att fjärde
generationens reaktorer kan utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än dagens reaktorer skulle man genom att upparbeta använt kärnbränslet från dagens reaktorer kunna återanvända det i den fjärde generationens reaktorer. Upparbetningsverket La Hague i Frankrike visar att detta är möjligt med befi ntlig teknik. FOTO: AREVA snabba neutroner, som omvandlar den oklyvbara uranisotopen U-238, som utgör de resterande 99,3 procenten, till den klyvbara plutoniumisotopen Pu-239. Därmed kan det uran som vanligtvis används som kärnbränsle utnyttjas så mycket som 100 gånger mer eff ektivt än i dagens reaktorer. Det betyder att förbrukat kärnbränsle från dagens reaktorer skulle kunna användas igen i den fj ärde generationens reaktorer och att man på så vis skulle kunna försörja hela världen med el i fl era tusen år, utan att något nytt uran behöver brytas. De snabba neutronerna i en bridreaktor kan dessutom transmutera de långlivade restprodukterna i det förbrukade bränslet och omvandla dem till ämnen med kortare halveringstider. Det radioaktiva avfall som till slut blir kvar behöver därför bara slutförvaras i mellan 500 och 1 000 år istället för de 100 000 år som avfallet från Nordisk Energi 3 2019 dagens reaktorer måste slutförvaras. Alternativa kylmedel I bridreaktorer är det till skillnad från i de tryckoch kokvattenreaktorer som är vanliga idag inte möjligt att använda vatten som kylmedel, eftersom vattnet bromsar de snabba neutronerna. Därför används istället alternativa kylmedel i form av natrium, bly, helium eller smält salt. Av dessa reaktortyper är natriumkylda reaktorer den typ som vi har mest erfarenhet av och därför den som ligger längst fram i utvecklingen, men även de andra är delvis beprövade. Till exempel har blykylning tidigare använts i bland annat militära reaktorer. Det förbrukade bränslet måste också upparbetas innan det kan användas på nytt i en bridreaktor. Även om detta är möjligt att göra med befi ntlig teknik måste man, för att det klyvbara materialet inte ska kunna användas till någonting annat än bränsle, ta fram en ny upparbetningsprocess. Natriumkylning Natriumkylda snabba reaktorer bygger vidare på omkring 390 reaktorårs erfarenhet, fördelade över fem årtionden och åtta länder. Tack vare att de använder fl ytande natrium som kylmedel tillåter de, även om de kräver ett slutet kylsystem, en hög eff ekttäthet med en liten volym kylmedel vid lågt tryck. Ryssland började tidigt att utveckla natriumkylda snabba reaktorer och den experimentella ryska reaktorn BN-800, som togs i drift 2014 och kopplades in på elnätet 2016, är med en produktion på cirka 790 megawatt den hittills mest kraftfulla reaktorn med snabba neutroner som byggts. En kommersiell natriumkyld snabb reaktor, ➛ 31