Nordisk Energi 1
Gästartikel KÄRNKRAFTEN GJORDE SVERIGE LEDANDE I
FOSSILFRI ENERGIPRODUKTION Det pratas om vem eller vad som gör mest för klimatet och minskning av utsläpp av växthusgaser U nder tolv till tretton år restes Sveriges ursprungliga tolv kommersiella kärnkraftverk. Från O1, driftsatt 1972 till F3/O3, driftsatta 1985. Under samma tid mer eller mindre eliminerade Sverige samtidigt sitt behov av de fossila källorna kol, olja och naturgas för elproduktion och uppvärmning. Detta är den enskilt största och viktigaste åtgärden som reducerat Sveriges utsläpp av växthusgaser och saknar egentligen motstycke jämfört med de fl esta andra länder. Endast Frankrike har gjort samma sak. Norge har också fossilfri elproduktion (mer än 95 % vattenkraft). Mot bakgrund av detta och mot bakgrund av Parisavtalets mål ter det sig ytterst märkligt att vissa formuleringar i Energiöverenskommelsen är som dom är. VISIONEN FÖR 2040 BORDE VARA "100 % FOSSILFRITT" OCH INTE "100 % FÖRNYBART". Fokus borde lagts helt på omställning från fossilt till icke-fossilt för fordonsfl otta och industri. Sveriges elförsörjning är ju redan fossilfri och har så varit sedan 1985, tack vare kärnkraften och vattenkraften. Det är dessutom ett genombrott på väg för Gen IV kärnkraft. Återstående svårigheter med recycling av använt kärnbränsle är på väg att lösas. Svårigheten har främst legat i att traditionella metoder att separera isotoper av grundämnena Curium (Cm) och Americium (Am) är oerhört kostsamma. En ny metod för recycling och isotopseparation är på väg att se dagens ljus och denna nya metod innebär en nästan total "game changer" för hela kärnkraftsindustrin, både vad gäller hanteringen av det radioaktiva avfallet och för Gen IV kärnkraft. Med denna nya metod, som går ut på att tillämpa molekylär förstärkningsteknik vid isotopseparation, gör vi Gen IV kommersiellt gångbar samtidigt som vi kan nyttja 97 % av kärnbränslet istället för endast cirka 1 till 3 % som idag. 4 Metoden innebär också att det radioaktiva avfallet i slutändan, efter att det är fullständigt utbränt (ca 97 % nyttjat) endast behöver slutförvaras i ca 500 år. Metoden innebär också att kostnaden, för recycling av använt kärnbränsle, reduceras med över 75 % jämfört med att skicka kärnbränsle, som endast genomgått en bränslecykel (ca 4 till 5 år), direkt till slutförvar i 100 000 år. Med denna metod borgar vi inte bara för den framtida elförsörjningen (bara i Sverige har vi använt kärnbränsle som räcker i några tusen år utan att behöva bryta nytt uran), vi kommer också att underlätta för kommande generationer vad gäller hanteringen av kärnavfallet, samt inte minst på ett kostnadseff ektivt sätt. För framtida ägare (stater/ kommuner/privata) ägare av Gen IV kärnkraftverk skulle detta också innebära enorma intäkter. Framför allt tryggar vi en ren och utsläppsfri elförsörjning för människorna, för samhället, för världen och för klimat och miljö! Apropå Sveriges utsläpp av växthusgaser omräknat i koldioxidekvivalenter. Vi har lagt in Naturvårdsverkets statistik för 2017 i ett Excelblad och beräknat procentuell andel av de totala utsläppen för respektive utsläppskälla: • Flygets andel (inrikes + utrikes) är 5,2 % • Sjöfartens andel (inrikes + utrikes) är 12,4 % • El, fj ärrvärme, uppvärmning andelen är 8,5 % • Vägtrafi kens andel är 24,4 % • Industrins andel är 27,1 % • Jordbrukets andel är 11,3 % • Arbetsmaskinernas andel är 5,3 % • Övriga utsläppskällors andel är 5,8 % Dessa siff ror visar på att fl yget står för en tjugondel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utrikes sjöfart + utrikes fl yg står tillsammans för 10 632 tusen ton CO2-ekvivalenter. I vissa artiklar har det antytts att denna siff ra kommer enbart från fl yget. I själva verket står fl yget för "endast" 2791 tusen ton CO2-ekv. medan sjöfarten står för 7841 CO2-ekv. Trots att vi har kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har vi fortfarande kvar lite produktion av el och värme (troligen främst värmeproduktionen som bidrar) som ger utsläpp av växthusgaser. Men med mindre kärnkraft i systemet riskerar detta bidrag att öka markant. Vi får se vad stängningen av R1 & R2 kommer att visa. Dessa siff ror visar också att när man ger sig på fl yget som den stora klimatboven visar det bara hur fel man är ute. Tänk om det lagts lika stor Nordisk Energi 3 2019 Reaktor 3 vid Forsmark kärnkraftverk. FOTO: VATTENFALL