Advokaten 1
NYHETER Riksåklagaren ska utreda hedersbrott Riks
åklagare Petra Lundh ska på regeringens uppdrag utreda straffrätten när det gäller så kallade hedersbrott. I uppdraget ingår att lämna förslag om en särskild brottsrubricering just för hedersbrott. Lundh ska i utredningen också se över minimistraffet för fridskränkningsbrotten och överväga förändringar i lagstiftningen om kontaktförbud. Syftet är enligt regeringen att ytterligare motverka mäns våld mot kvinnor. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Dir. 2019:43 Straffansvar för hedersrelaterat våld och förtryck Lagändring ska ge fler livstidsstraff Mord ska bestraffas med livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare. Det är syftet med en proposition som överlämnades under sommaren. Straffbestämmelsen om mord ändrades 2014 för att livstidsstraffet skulle kunna användas i betydligt större utsträckning, men i en dom från 2016 kom Högsta domstolen fram till att lagändringen inte hade förändrat rättsläget. Regeringens förslag innebär att det i straffbestämmelsen om mord anges omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för att döma till ett livstidsstraff. Lagändringen bedöms leda till att mord som tidigare lett till fängelse i 15–18 år i stället kommer att bestraffas med fängelse på livstid. Prop. 2018/19:138 Straffet för mord Brå: viss ökning av dödligt våld Det dödliga våldet har ökat de senaste åren men nivåerna är ändå lägre jämfört med i början av 1990-talet. Dödligt våld kopplat till kriminella konflikter har ökat kraftigt medan dödligt familjevåld minskat. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå. Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär (Brå 2019:6) 10 MEDLEMSKAP I TERRORORGANISATION Advokatsamfundet sågar nytt kriminaliseringsförslag Efter Lagrådets hårda kritik mot planerna på att kriminalisera medlemskap i terroristorganisationer försöker nu regeringen på nytt. Men Advokatsamfundet avstyrker även det nya förslaget. Redan i början av året fick Lagrådet pröva ett förslag om kriminalisering av medlemskap i en terroristorganisation. Lagrådet ansåg dock, liksom Advokatsamfundet, att förslaget stod i strid med den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Efter omarbetning har nu regeringen presenterat ett nytt utkast till lagrådsremiss på området. I stället för att kriminalisera medlemskap föreslår nu regeringen ett straffansvar för den som har ”vissa former av samröre med en terroristorganisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen”. Bland de former av samröre som kriminaliseras finns att förse organisationen med vapen eller annan utrustning och att upplåta lokal eller mark. Bland de former av samröre som kriminaliseras finns att förse organisationen med vapen eller annan utrustning. Utkastet har under sommaren remissbehandlats, med blandat resultat. Flera remissinstanser pekar på att även det modifierade förslaget kan strida mot föreningsfriheten. Advokatsamfundet hör till de hårdaste kritikerna, och avstyrker även det nya förslaget. I remissvaret pekas på att de föreslagna lagreglerna ”i praktiken innebär en begränsning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten”. Samfundet anser också att förslaget om ett samröresbrott är allt för oklart formulerat, och att proportionaliteten kan ifrågasättas. Risker i arbetet mot penningtvätt belysta Bristande resurser och kunskapsbrist är två av de risker som Samordningsfunktionen mot penningtvätt och terroristfinansiering pekar på i årets nationella riskbedömning. Riskbedömningen beskriver den svenska regimen för bekämpning av penningtvätt och terroristfinansiering, liksom de hot, sårbarheter och risker som involverade myndigheter och organ samt deras respektive verksamhetsutövare står inför i arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering. Fokus för 2019 års nationella riskbedömning har varit att identifiera de utmaningar som samordningsfunktionens medlemmar ställs inför i arbetet med att förhindra, upptäcka och lagföra penningtvätt och finansiering av terrorism samt att belysa hur dessa utmaningar påverkar effektiviteten i den svenska regimen. I nästa riskbedömning kommer branscher och sektorer att behandlas. Rapporten lyfter fram risker inom flera områden, däribland: målvakter och utnyttjade identiteter; brister avseende spridning, tillgång och framställning av information och kunskap inom den svenska regimen; avsaknad av resurser, verktyg eller tillräckligt lagstöd; avancerade storskaliga penningtvättsupplägg. den nationella riksbedömningen är framtagen av Samordningsfunktionen mot penningtvätt och terroristfinansiering, där Advokatsamfundet ingår tillsammans med 16 myndigheter. ADVOKATEN NR 6 • 2019 FOTO: ISTOCK