Advokaten 1
» REPORTAGE – Den är nämligen under uppluckring o
ch är utsatt för allvarliga hot. Har vi inte en demokratisk rättsstat har inte advokaten någon roll att fylla. Förutsättningen för att advokatens klienter ska komma i åtnjutande av sina rättigheter är att det finns en rättsstat med oberoende advokater och domstolar, ett samhälle som inte är korrupt och fria medier. Allt hänger samman, säger Anne Ramberg och fortsätter: – Om vi lyckas med detta, då är den viktigaste frågan att värna advokatyrket och advokatetiken. Att inte ge efter för olika påtryckningar, att inte släppa på intressekonfliktsreglerna och liknande. Vi måste vara vänner med verkligheten. Men det kan aldrig vara så att vi ska släppa på advokatetiken bara för att man inte vill avstå från uppdrag. Advokatetiken ska vara advokatens varumärke. Disciplinnämnden har en central roll när det gäller advokatyrkets legitimitet. Nämndens ledamöter lägger ned ett mycket stort arbete. Advokaternas engagemang i Advokatsamfundet varierar över tiden liksom i andra organisationer, konstaterar Ramberg och tillägger: – Vissa advokater engagerar sig oerhört mycket och gör ovärderliga insatser. Goda exempel är Claes Peyron, Börje Samuelsson, Lena Frånstedt Lofalk och Bo Ahlenius. De har alla bland annat verkat i huvudstyrelsen och i disciplinnämnden. Dessutom har vi alla som deltar i remissarbetet. Skulle det inte vara för alla de som engagerar sig skulle Advokatsamfundet inte vara vad det är i dag. – Ytterst är det ledamöterna som skapar Advokatsamfundet och värdet av organisationen. Därför är det så viktigt att få människor att engagera sig. De som gör det tycker att det är inspirerade och roligt och blir ambassadörer för samfundet, säger Ramberg som önskar att än fler advokater skulle engagera sig, och även i det rättspolitiska samtalet. TIDSKRIFTEN ADVOKATEN OCH KANSLIET En av alla generalsekreterarens uppgifter är att vara ansvarig utgivare för tidskriften Advokaten. Under hennes tid har tidningen förändrats på ett genomgripande sätt. Från att innehålla cirka 30 sidor till dagens dubbla sidantal eller mer, en rad nya inslag har införts som praktisk juridik, gästkrönika, månadens advokat och att chefredaktören har en egen spalt. Ännu viktigare är att tidskriften ändrat karaktär till att belysa de stora förändringarna i advokatvärlden och rättsvä22 sendet i stora temasatsningar i varje utgåva. – Stora delar av rättsväsendet, många politiker och journalister läser Advokaten, och den är verkligen en viktig spelare i Rättssverige i dag, säger Anne Ramberg som samtidigt konstaterar att för många i tidningsbranschen är tillvaron bister. – Just att hålla fast vid att ge ut Advokaten i ”SEDAN ÄR DET ETT SLAGS VEMOD OCH ETT SORGEARBETE NÄR MAN LÄMNAR ALLA MEDARBETARE, HUSET OCH … HEM NÄSTAN.” DET HÄR HAR JU VARIT MITT pappersformat blir därför ännu viktigare. En tryckt tidning läses på ett mer kvalitativt sätt än en digital utgåva, poängterar hon. Kansliet har under Rambergs tid utvecklats, och huset på Laboratoriegatan används i dag på ett helt annat sätt än tidigare. Varje vecka hålls seminarier och föreläsningar. Personalen är i dag i stort sett lika stor som då Anne Ramberg tillträdde, men sammansättningen är en annan. Samtidigt har antalet ledamöter fördubblats. Antalet administratörer är betydligt färre medan juristavdelningen har fördubblats. En utbildningsavdelning har tillkommit, som håller ett stort antal kurser i kansliet. Även tidskriften Advokatens redaktion har under Rambergs tid flyttat in i huset, och utvecklats till ett slags mediehus. Som chef för kansliet har Anne Ramberg strävat efter att ge ansvar under frihet. – Jag tror att jag har utvecklats och lärt mig att delegera. De som arbetar här ska ha stor frihet. Det tror jag har varit en bidragande orsak till att många anställda, inte minst nyckelpersoner, har stannat länge. Anne Ramberg konstaterar att Advokatsamfundet har flyttat fram sin position under de senaste tjugo åren. – Det hade aldrig varit möjligt om det inte varit för ett väldigt väl fungerande kansli med människor som är professionella och lojala. Där har jag haft en fantastisk förmån som jag kommer att sakna stort. Anne Ramberg är en omvittnat stor djurvän och har egen hund. Under hennes tid har kansliets anställda kunnat ha med sig sina hundar till arbetsplatsen. Men den epoken är över nu eftersom den tillträdande generalsekretaren är allergisk. – Det har varit en fantastisk förmån för alla oss som har haft hund, att kunna ha med sig hunden hit. Det är bra för alla arbetsplatser. Både hussar, mattar och gäster som kommit hit har mått bra av det. Det har varit väldigt uppskattat, men vi kan givetvis inte välja generalsekreterare utifrån om personen är allergisk eller inte mot hundar. RÖD TRÅD? Somliga karriärplanerar, så inte Anne Ramberg. Ändå går det att skönja en röd tråd genom hennes yrkesgärning. – Jag har tagit tillfället i flykten när det har erbjudits mig, och det har jag gjort i olika sammanhang. Och jag har tagit det även när det har varit utanför min komfortzon. Det är väl det som gör att man utvecklas, annars blir man alldeles för bekväm, säger hon och tillägger: – Jag har rätt så lätt för att ändra mig, samtidigt som jag vet vad jag vill. Sedan kan det gå lite för fort och jag kan vara lite för ivrig ibland. I Rambergs kontor finns dokument staplade i prydliga högar, som berättar att Anne Ramberg är inne i de sista arbetsdagarna på kontoret, och att hon städar och rensar ut akter och dokument. Hennes känslor inför det kommande uppbrottet i slutet av augusti är kluvna. – Man ställer ju in sig på någonting. Det känns bra att efter tjugo år så kan jag säga … Jag har ju arbetat rätt så mycket. Det bästa är väl att i framtiden inte ha en almanacka, som är uppbokad precis hela tiden. Jag kommer att ha rätt mycket i almanackan ändå, men den kommer inte att vara kolsvart. Den friheten ser jag positivt på, säger hon och fortsätter sakta: – Sedan är det ett slags vemod och ett sorgearbete när man lämnar alla medarbetare, huset och … det här har ju varit mitt hem nästan. Vad kommer du att sakna mest? – Jag tror att det kommer att bli en stor omställning för mig. Det är ofta svårt att tala om hur en dag ska se ut eftersom det händer så mycket. Det har kommit att bli så att man är i ett slags flöde. Jag är medveten om att det kommer att bli tystare. Jag kanske kommer att tycka att det blir jätteskönt, det vet man ju inte. Men jag är medveten om det som företeelse, säger hon stilla. Fast helt tyst blir det knappast. Anne Ramberg fortsätter sitt uppdrag som en av två ordförande i International Bar Associations människorättsinstitut, IBAHRI, en uppgift som kräver en hel del arbete. Dessutom har Ramberg en rad internationella och nationella styrelseuppdrag. Författarplaner umgås hon för närvarande inte med. Det lär bli mer tid på familjens lantställe i Dalsland. Och så fortsätter hon att skriva på en privat blogg, som lanseras när hon slutar på samfundet. – Jag kommer inte att kunna avstå från att lägga näsan i blöt, eftersom jag brinner för demokrati- och rättsstatsfrågor. Så det kommer jag att fortsätta med. Jag kanske till och med skriver debattinlägg i tidskriften Advokaten. Hon skrattar till och ler. ¶ ADVOKATEN NR 6 • 2019 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM