Advokaten 1
» ”Energi är per definition fult i Sverige. Energ
i är förknippat med att det påverkar miljön på ett negativt sätt. ” rudolf laurin – Hela sektorn styrs ju trots allt av politiska beslut, direkt eller indirekt. Besluten har väldigt stor inverkan på vilken typ av energimarknad vi har. Och i och med att investeringarna inom energisektorn ofta är så pass stora så spelar det exempelvis stor roll om man har en beskattning eller tar bort en beskattning, eller om det införs andra styrmedel för att underlätta för olika energislag, säger Maria Hagberg. Energiområdet är också, mer än inom många andra Rudolf Laurin. rättsområden, föremål för en rad olika styrmedel för att påverka både konsumenters och producenters agerande. – I Sverige har vi ju traditionellt använt skatter i stor omfattning. Men på senare år har vi sett mer av marknadsbaserade styrmedel av typen utsläppsrätter och elcertifikat, som handlar om att gynna produktion av förnybar el. Det är ett annat sätt att styra mot en klimatvänligare energiproduktion, säger Maria Hagberg, som ger råd om hur dessa styrmedel ska hanteras och hur man förhåller sig till dem. Pia Pehrson upplever att energipolitiken kännetecknas av en viss ryckighet och många oklarheter. – Regelverket inte är så förutsägbart och tydligt som det borde vara för att främja investeringar och för att få en bra tillvaro för branschaktörerna, fastslår hon. Energilagstiftningen vilar dessutom i mycket hög grad på EU-rättsliga källor, vilket också komplicerar det hela. – Det händer mycket på EU-nivå som gör att lagstiftarna springer lite i otakt. Ibland är EU:s kompromis32 32 ser svåra att tolka. Medlemsstaterna hittar sina egna lösningar, bara för att rättstillämparen sedan ska titta på EU-nivå igen, konstaterar Pia Pehrson. ”ENERGI ÄR FULT” Att politikerna är fast beslutna att möta klimathotet är förstås glädjande, anser advokaterna. Samtidigt är de överens om att det krävs mer än målsättningar och politiska klyschor för att nå dit – och att mycket arbete återstår. – Politikernas vilja har dock än så länge inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen. Min erfarenhet är att den politiska drivkraften om vad som krävs för att minska klimatpåverkan inte är riktigt förankrat hos de myndigheter som är remissmyndigheter i tillståndsprövningar, säger Therese Strömshed, och fortsätter: – Ofta ser myndigheterna endast till det intresse som de blivit utsedda att bevaka. Tyvärr finns det ingen myndighet i dag som har ett dedikerat uppdrag att bevaka intresset för en minskad klimatpåverkan. Just den obalansen återspeglas tyvärr lite för många gånger i domstolarnas bedömningar när klimatnyttan får stryka på foten för ett lokalt miljöskyddsintresse. Therese Strömshed syftar på att myndigheter och domstolar som har till uppgift att miljöpröva energisatsningar också är skyldiga att beakta andra miljöhänsyn – som skyddet av olika hotade arter, möjligheten till friluftsliv eller risken för bullerstörningar. Motsättningarna har i dag uppmärksammats i forskningen och fått beteckningen ”grönt mot grönt” (se artikel på s. 36). ADVOKATEN NR 6 • 2019 FOTO: ISTOCK