Advokaten 1
– När det gäller nyetableringar och industrins fö
rutsättningar att ställa om till en mer miljövänlig eller energieffektiv produktion eller produkter så är dagens regelverk i flera avseenden alldeles för fyrkantigt och innehåller för mycket ”silotänk”. Regelverket ger inte utrymme för en samlad helhetsbedömning där klimatnyttan ges en tillräckligt stor betydelse, anser Therese Strömshed. Rudolf Laurin anser att politiken i Sverige bär med sig ett arv av inbyggt motstånd mot energiproduktion generellt, som också sätter spår när förnybara energikällor ska bedömas. – Energi är per definition fult i Sverige. Energi är förknippat med att det påverkar miljön på ett negativt sätt, säger han. Resultatet har blivit att förnybara energikällor som vindkraft utsätts för samma typ av prövning som svårt miljöförstörande industrier. Klimatnyttan får inte tillräcklig plats. Rudolf Laurin pekar också på beskattningen av energi, som han menar skulle kunna användas betydligt bättre för att gynna klimatvänliga energikällor. FINNS FLASKHALSAR Ett annat problem som möter den som vill satsa på energiproduktion i Sverige är de långa handläggningstiderna hos myndigheter och domstolar. Det tar helt enkelt mycket lång tid att få till stånd en miljöprövning. För vindkraften tillkommer också den kommunala vetorätten, som kan sätta käppar i hjulen för nya vindkraftsparker (se artikel på s. 36). ADVOKATEN NR 6 • 2019 – Alldeles för långa tillståndsprocesser och överbelastade myndigheter gör att Sverige halkar efter när det gäller förutsättningarna för att bygga ut för nya energislag och energiinfrastruktur, säger Therese Strömshed. Hon tillägger att investeringsviljan för gröna infrastruktur- och industriprojekt finns hos många bolag men att de ofta förblir orealiserade på grund av det omfattande regelverket och de långa ledtiderna. – Det är inte rimligt att det ska behöva ta uppemot tio år att få alla tillstånd för ett energiinfrastrukturprojekt på plats, anser Therese Strömshed. Även Pia Pehrson lyfter fram de långa handläggningstiderna som ett stort problem. Många gånger orsakas de av nya regler som stoppas in i befintliga regelverk och gör hela processen än mer komplicerad, menar hon. – Det är en flaskhals, det är ju allmänt känt vid det här laget, med alla dessa nya krav. Man tänker liksom inte igenom, när man gör ändringar och tillägg i lagstiftningen, hur det här ska tragglas igenom prövningssystemet, säger hon. En särskild källa till oro nu är de nya kraven med moderna miljövillkor som ställs på alla Sveriges vattenkraftverk, och som nu ska implementeras (se faktaruta). – Det är tusentals vattenkraftverk som ska komma igenom miljöprövningssystemet. Och det finns väldigt mycket annan verksamhet som också ska prövas, säger Pia Pehrson. Rudolf Laurin konstaterar att det i många år, sedan Therese Strömshed. » 33 33