Advokaten 1
» KLIMATOMSTÄLLNINGEN Grönt ställs mot grönt när
Allt oftare ställs klimatnyttan mot andra miljöintressen när energianläggningar miljöprövas. Det är inte alltid klimatnyttan som vinner. Forskaren Maria Pettersson som har studerat krockarna anser att miljöbalken borde ändras. Och hon får medhåll av advokater. FOKUS: ENERGIRÄTT M aria Pettersson är professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, med inriktning mot miljö och naturresurser. Hon intresserar sig för rättens funktion i förhållande till hushållningen med naturresurser, och har bland annat studerat miljöprövningar av vindkraftsparker. I vindkraftens barndom, vid 2000-talets början, var regelverken inte alls anpassade för att hantera den i grunden klimatvänliga energikällan vindkraft, konstaterar Maria Pettersson. Vindkraftverken klassades som ”tunga” industrikonstruktioner, och skulle tillåtlighetsprövas enligt 17 kap. miljöbalken. Argumenten mot vindkraften handlade i stor utsträckning om att de förstörde landskapsbilden och att de bullrade. – Vindkraft betraktades som i pariGRÖNT MOT GRÖNT I rapporten Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft, skriven tillsammans med kollegerna Kristina Ek och Lars Bäckström, konstaterar Maria Pettersson att miljöbalkens mål om hållbar utveckling i 1 kap. 1 § å ena sidan innebär ett starkt stöd för användningen av förnybar energi. Å andra sidan kan målet också anföras som stöd för att säga nej till eller begränsa vindkraft, utifrån miljömässiga nackdelar. Målsättningen om hållbar utveckling har dessutom karaktären av portalparagraf, och spelar ingen självständig roll i tillståndsprövning av exempelvis vindkraft. De avgörande reglerna, hänsynsreglerna, finns i stället i miljöbalkens andra kapitel. Reglerna är utformade för att skydda människors hälsa och miljön mot skador. Fokus ligger därmed på de negativa miljöeffekter olika etableringar kan ha. Vindkraften behandlas här som vilken industriell verksamhet som helst. Maria Pettersson konstaterar att ”Hållbar utveckling används som ett argument av domstolarna. Men det finns ingen garanti för att de kommer att fortsätta göra tet med en kolkraftsanläggning i tilllåtlighetsprövningen. Det togs ingen direkt hänsyn till miljöfördelarna, säger Maria Pettersson. I dag har systemet justerats och anpassats på en rad på det sättet, eftersom det saknas lagkrav.” maria pettersson miljö kan ha många olika innebörder. I praktiken ställs vindkraftens globala klimatnytta mot huvudsakligen lokala värden som oförstörda landskap, rennäringens behov och skyddet för den biologiska mångfalden, inte minst hotade arter som kan finnas på platsen. Det uppstår en slags grön paradox, eller, med Maria Petterssons ord: ”grönt mot grönt”. I sin forskning har Maria Pettersson studerat praxis kring dessa avvägningar, från 2005–2017. Och hon kan konstatera att rättstillämparen ofta lägger stor vikt vid just vindkraftens klimatnytta. Argumenten handolika sätt. Men: – Miljöbalken är fortfarande sådan att det inte finns något krav att ta hänsyn till de fördelar som vindkraften har ur miljösynpunkt, helt enkelt för att andra kapitlet inte kräver sådan hänsyn. Reglerna där handlar om att mininera miljöpåverkan, hävdar Maria Pettersson, och tillägger att det därmed är upp till rättstillämparen att fundera över fördelarna och göra avvägningen. – Det gör de också. Hållbar utveckling används som ett argument av domstolarna. Men det finns ingen garanti för att de kommer att fortsätta göra på det sättet, eftersom det saknas lagkrav. 36 36 lar, allt sedan Miljööverdomstolens dom om vindkraftsetableringen i Sotenäs 2005 (MÖD 2005:66), ofta om att vindkraften bidrar till en hållbar utveckling, samt till att uppfylla Sveriges och EU:s miljömål och förnybartdirektiv. – Vindkraften har fått företräde framför många andra intressen, just med det här argumentet. Inte ens ren näring eller förekomst av rovfåglar är alltid ett tillräckligt argument, utan man anser ofta att de intressena kan samsas, säger Maria Pettersson, som tillägger att EU:s artskyddsförordning dock också ges ett stort utrymme. – Förordningen har en skarp skrivning, så där har man fått backa i flera av fallen, konstaterar hon. ADVOKATEN NR 6 • 2019