Advokaten 1
förnybar energi prövas ÖKAD TRANSPARENS Vindkraft
ens klimatfördelar tycks alltså lyftas fram i domstolarna. Är då inte allt i sin ordning? Nej, menar Maria Pettersson och hennes kolleger, som skriver i sin rapport: ”Problemet är således inte att vindkraftens miljönytta inte alls värderas, utan att det inte finns något uttryckligt krav på att en sådan värdering ska göras och hur den i så fall ska genomföras. Denna brist på transparens och formlöshet har en betydande (negativ) inverkan på rättssäkerheten i de beslut som fattas.” Det finns, enligt Maria Pettersson, i dag inga garantier för att domstolen ska beakta klimatnyttan med vindkraft, eller för den delen andra förnybara energikällor, som solkraftsparker. Inte heller behöver domstolen redogöra exakt för hur man gör sin avvägning mellan olika gröna intressen. – Det minskar förutsägbarheten och transparensen. För hur ska verksamhetsutövarna veta vad som förväntas om de inte vet hur domstolarna har resonerat i liknande fall, frågar Maria Pettersson. För den som planerar att starta en vindkraftspark Maria Pettersson. vetorätten var ett sätt att säkerställa ett fortsatt kommunalt inflytande över användningen av mark och vatten när man slopade kravet på detaljplan för vindkraftverk 2009. Samtidigt anser författarna att kommunens inflytande över markanvändningen får anses tillgodosett ”redan genom den roll som översiktsplaneringen spelar vid etableringen av vindkraft”, och att det åtminstone borde krävas att kommunen anför skäl för sitt nej till vindkraft. Konflikten mellan klimatnytta och miljöpåverkan är inte aktuell enbart i vindkraftsetableringar. Liknande frågeställningar har också kommit fram när oljebolaget Preem nu vill bygga ut sitt raffinaderi Preemraff i Lysekil. Utbyggnaden beräknas å ena sidan orsaka ökade lokala utsläpp av bland annat svavel och klimatboven koldioxid. Å andra sidan syftar utbyggnaden bland annat till att förädla svavelhaltig tjockolja till betydligt mer energieffektiva bränslen för bland annat fartyg, vilket i sig kan minska de globala utsläppen. Preem fick under förra året tillstånd innebär dagens brister både osäkerhet och stora kostnader, något som också späs på av långa handläggningstider, och många överklaganden. – Det är förstås en viktig sak, att olika intressen har rätt att komma till tals. Men folk har mindre tendens att överklaga om de vet på vilka grunder besluten är fattade. I dag är det inte riktigt så transparent som det skulle kunna vara. Det ökar tidsutdräkten kring processen, sammanfattar Maria Pettersson. I rapporten Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft pekar forskarna också på att den kommunala vetorätten vid vindkraftsetableringar faktiskt innebär att vindkraften ges sämre förutsättningar än många andra intressen. Vetorätten, som regleras i 16:4 MB, innebär att ett kommunalt nej till vindkraft på ett visst ställe utgör ett formellt hinder mot tillstånd för anläggningen. Den kommunala vetorätten vid vindkraftsetableringar har diskuterats flitigt. År 2017 föreslog Naturvårdsverket och Energimyndigheten att vetorätten skulle slopas. En remissrunda visade dock att vetorätten hade starkt stöd bland kommunerna, och frågan lades åter på is. Maria Pettersson och hennes kolleger konstaterar att ADVOKATEN NR 6 • 2019 till om- och utbyggnaden. Tillståndet överklagades dock, och i juni kom beskedet att Mark- och miljööverdomstolen prövar frågan (läs mer i artikeln på s. 42). VIKTIGT ATT ALLA RÖSTER HÖRS För att tydliggöra vikten av att ta med klimatnyttan av olika förnybara energikällor föreslår Maria Pettersson och hennes forskarkolleger ett tillägg till miljöbalken. Förslaget är att lägga till följande mening i 2 kap. 7 § 1 st. MB: ”När det är fråga om miljöfarliga verksamheter som på ett betydande sätt kan bidra till en hållbar utveckling ska den miljömässiga nyttan av verksamheten särskilt beaktas.” Samtidigt manar Maria Pettersson politikerna att skynda långsamt, och inte tappa bort andra viktiga intressen, i ivern att snabbt skapa förnybara energikällor. – Lagstiftaren bör även fortsättningsvis se till att processen är nyanserad och erbjuder alla röster att komma till tals. Både intressegrupper och samhällsaktörer men också olika miljöintressen. För det kan ju inte bli fri lejd för vindkraften, säger hon, och tillägger att det just nu finns ett starkt tryck, inte minst från EU-håll, för att främja vindkraft och andra nya energikällor. – Då blir det ju desto viktigare för lagstiftaren och rättstillämparen att komma ihåg att det finns andra värden som inte har en lika stark röst. ¶ Advokater om konflikterna i dagens rättstillämpning – vänd! » 37 37