Advokaten 1
i dagens rättstillämpning ”Behöver man ändra lage
n? Både ja och nej. Jag tror att det mer är en tillämpningsfråga. För det finns ju utrymme att ta hänsyn till miljönytta. Men när det kommer till domstolsprövning där man argumenterar kring detta, då får man inget gehör för det. Lagstiftaren har nog skickat signalerna, men det har inte slagit igenom i rättstillämpningen. Det som är särskilt besvärligt med dessa avgöranden är att det i de allra flesta fall inte kommer upp till HD. Det är stopp i Miljööverdomstolen. Historiskt har vi sett att de gånger HD har fått pröva frågor från Miljööverdomstolen så har det inte sällan skett en ändring av praxis. Kemikalielagstiftningen och hur den ska tillämpas är här ett klockrent exempel. Om man ska propagera för någonting, så är det att lagstiftaren öppnade för överprövning av vissa frågor i HD. Man kanske skulle ha en särskild klimatlag. Ungefär som gamla naturresurslagen. Vi har ju det kvar i 17 kap. MB, men det har blivit urholkat genom åren.” Rudolf Laurin ”Det riktigt stora problemet är att det inte finns någon bra avvägningsparagraf. Klimatnyttan, eller samhällsnyttan om man ska kalla den för det, ges inte en tillräckligt tydlig punkt i miljöbalken. Det är väldigt mycket avvägningar mot andra intressen. Jag tycker att miljöbalken skulle kunna tolkas så att man prioriterar klimatnyttan och att det väger tyngre, men så som praxis har utvecklats i Mark- och miljööverdomstolen är det tyvärr inte fallet. Det är i dag oerhört svårt att få tillstånd för vindkraftverk utifrån hur praxis har utvecklat sig. Här tror jag att det måste ske ändringar i miljöbalken, så att det som har bestämts på olika nivåer i politiska beslut och slagits fast i en klimatlag, avspeglas tydligare i lagstiftningen. Man måste också titta på överklagandemöjligheterna. Det är väldigt enkelt att överklaga i dag. Sverige har skrivit på ett antal konventioner, vi kan inte ta bort överklaganderätten, men kanske kan vi fundera på om det skulle vara en avgift för att överklaga, åtminstone en liten symbolisk avgift?” Pia Pehrson ADVOKATEN NR 6 • 2019 Energirätten lider av brist på visioner – vänd! » 39 39 FOTO: ISTOCK