Advokaten 1
» ENERGIFÖRETAGEN Energirätten lider Lagstiftarna
har svårt att hinna med i den snabba omställningen till förnybara energikällor, och det ställer till problem för el- och värmeföretagen. Det anser Energiföretagens chefsjurist Ronald Liljegren, som efterlyser långsiktighet och en tydlig vision på energirättens område. FOKUS: ENERGIRÄTT D Ronald Liljegren är chefsjurist på Energiföretagen, en organisation som företräder företag som producerar, distribuerar, handlar med och lagrar energi. et händer mycket i energisystemet just nu. Vissa energislag ska fasas ut och andra ska komma in, det gör att man behöver ändra på ganska mycket. Här hänger inte regelverket med i den takt som förändringarna sker. Det säger Ronald Liljegren, chefsjurist på branschorganisationen Energiföretagen. Han konstaterar att energirätten POLITIKER DETALJREGLERAR Ett hårt reglerat område är elnäten och elnätsbolagens intäkter. Här stöter många av Energiföretagens medlemmar på problem, påpekar Ronald Liljegren. – Elnätsregleringen har varit väldigt oförutsägbar. Den har ändrats ganska kraftigt från en period till nästa, vilket inte skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för att bedriva en så investeringstung verksamhet som elnäten är, säger Liljegren, och tillägger att hans organisation kritiserat detta mycket. Ansvarig myndighet för elnäten och för nätbolagens intäktsramar är Energimarknadsinspektionen, som, enligt Ronald Liljegren, ”inte alltid lyckats med att tolka lagstiftningen”. Detta har lett till en lång rad domstolsprocesser, då nätbolag överklagat tilldelade intäktsramar. Ofta har elnätsbolagen haft framgång i domstolarna. – Domstolarna tycker vi på det hela ”Det saknas helhetsbedömning där man väger saker mot varandra. Den lokala ligger nära politiken, såväl den nationella som EU:s. Politiken kännetecknas just nu av storslagna mål om klimatomställning – men ägnar sig emellanåt att detaljreglera fel saker, menar Ronald Liljegren. Ett exempel är detaljregler om elfakturornas utformning och hur elräkningar ska betalas. Samtidigt menar Liljegren, precis som övriga intervjuade, att miljöbalken är dåligt anpassad till klimatomställningen. – Det saknas helhetsbedömning där man väger saker mot varandra. Den lokala sidan i miljöbalken tar över, fast det behövs klimatåtgärder, säger han. ELNÄTSAVGIFTERNA EN TVISTIG FRÅGA Elnätsavgifterna granskas sedan 2012 av Energimarknadsinspektionen (Ei). Myndigheten sätter en ram för elnätsföretagens intäkter (intäktsram). Intäktsramarna gäl40 40 ler för fyra år i taget. Hittills har Ei:s beslut resulterat i en lång rad överklaganden och domstolsprocesser. För den första perioden med förhandsreglering år 2012– 2015 ansökte elnätsföretagen totalt om 183 miljarder i intäktsramar. Ei sänkte i sitt beslut ramarna med omkring 33 miljarder kronor. Företagen överklagade 96 av totalt 180 beslut. Besluten prövades av Förvaltningsrätten i Linköping som gick på företagens linje, och höjde ramarna till 196 miljarder kronor. Även Kammarrätten i Jönköping, ADVOKATEN NR 6 • 2019 sidan i miljöbalken tar över, fast det behövs klimatåtgärder.” ronald liljegren har varit bra att ha att göra med. Vi har ett intryck av att de har ägnat mycket tid och energi åt som vi ser det att komma till ett korrekt myndighetsbeslut, berättar Ronald Liljegren. En stor utmaning för hela samhället, men inte minst elnätsbolagen, är hur dagens elnät ska räcka till för den ökade efterfrågan på el. Förutom den allmänna strävan efter att gå från exempelvis bensinbilar till eldrivna fordon och att elektrifiera industrin, konstaterar Ronald Liljegren också att det tillkommit mycket energiintensiva företag under de senaste åren, som it-bolag med mängder av servrar. – Det har lett att man behöver stora mängder energi på mycket kortare tid än vad den traditionella industribranschen har som ledtid för sina förändringar, säger Liljegren. Ett sätt att få elen att räcka bättre är att i ökad ut