Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK yttrandefrihet eftersom den är e
tt system som har betytt och betyder oerhört mycket för Sveriges utveckling. Tryckfriheten är en grundläggande del av vår demokrati och en rättighet som vi i dag tar för given i Sverige. Före 1766 – innan världens första grundlagsfästa tryckfrihet infördes i Sverige – såg det lite annorlunda ut. Boktrycket initierades i Sverige 1483 och med denna inleddes tryckfrihetens historia. Vid denna tid kontrollerade kungen och kyrkan det tryckta ordet. Kungen avgjorde vilka tryckerier som fick startas och vem som skulle driva dem. Denna kontroll levde kvar länge och först 1941 blev det tillåtet att utan kungens godkännande etablera och driva ett tryckeri – och då endast i landsorten. 1941 fanns dock kravet på att registrera tryckeriet till länsstyrelsen kvar. Den första gången kungen förmodas ha nyttjat sin rätt var 1526 när Gustav Vasa beordrade att biskop Brasks pressar i Söderköping skulle stängas ned År 1539 utfärdades ett påbud att allt som var tänkt att erbjudas allmänheten först skulle godkännas av kungen. Censor librorum inrättades – ett institut som innebar att endast skrifter med censorns stämpel fick ges ut. Censorn hade dessutom till uppgift att bevaka bokhandeln och bokimporten för att se att inget olämpligt hamnade i handeln. Någon rättslig prövning fanns inte att tillgå utan verksamheten sköttes på administrativ väg. Den som bröt mot censors förbud riskerade livet. Bland de personer som i Sverige betytt mest för införandet av den yttrandefrihet vi har i Sverige i dag ska nämnas Anders Nordencrantz, Anders Chydenius och Peter Forsskål. Anders Nordencrantz 1697–1772 Anders Nordencrantz ger sin syn på tryckfriheten i skriften Vördsam föreställning till Riksens ständer (1759) där han beskriver censuren som ett förmynderskap för samhällets förnuft eftersom det hämmat samhällets behov av en utveckling inom de olika vetenskaperna samt hållit de styrande okunniga om tillståndet i riket. Som exempel på det löjeväckande med censur uppger han det faktum att en svensk amiral fått tag på mer detaljerade sjökort från en utländsk makt än han kunnat tillgå i Sverige. En annan viktig hörnsten i Nordencrantz arbete var förslaget att införa ett offentliggörande av lagar, domar och beslut – alltså en första öppning mot offentlighetsprincipen. Anders Chydenius 1729–1803 Chydenius krävde i sitt riksdagsarbete att censuren skulle avskaffas eftersom han i likhet med Nordencrantz ansåg att den innebar att man satte en man till domare över hela nationens tankar och förnuft. Istället skulle ansvaret för vad man fick trycka vila på boktryckarna som skulle straffas om de inte följde reglerna. Chydenius försökte också få censor librorum, Niclas von Oelreich, att lägga ned sitt ämbete självmant. Peter Forsskål 1732–1763 Såvitt jag kan bedöma var Peter Forsskål den vid tidpunkten klarast lysande stjärnan på tryckfrihetens himmel. 1759, endast 27 år gammal, publicerade han den kärnfulla avhandlingen Tankar om borgerliga friheten vilken endast innehåller 20 paragrafer. Vid tidpunkten för publiceringen utgjorde dock dessa paragrafer rena dynamiten och mycket riktigt försökte kungen, efter att först genom sin imprimatur Niclas von Oelreich lämnat tillstånd till utgivning, återkalla hela upplagan om 500 exemplar. Denna insamling gick trögt och endast 79 exemplar återfanns. Konfiskationen gjorde skriften än mer åtråvärd. Forsskål framhöll att man skulle skriva enkelt och använda vanliga ord eftersom vissa sanningar kan inses av vem som helst medan andra inses först efter studier. Att Forsskåls ord blivit så självklara beror mycket på den djärvhet och framgång han framförde sina argument med. Från den romerske juristen Ulpianus hämtade Forsskål rådet att man ska leva i överstämmelse med andras rättigheter, att man inte ska skada någon samt att man ska ge var och en vad honom tillkommer. Man ska gengälda andras välgärningar vilket är det sunda förnuftets filosofi som motiveras av människans erfarenheter i en samhällsgemenskap. Peter Forsskål sammanfattar sin tes på ett briljant sätt: Av tvenne utvägar äro att avböja skadliga följder av missnöje. Det ena erfordrar bläck, den andra blod. Få de missnöjda yttra sig fritt, så kunna de vederläggas, underrättas och förvandlas till ett upplyst publicum. alltså bara JK som får besluta om att inleda förundersökning och väcka allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott. Åtalet prövas i en rättegång med en jury bestående av nio medlemmar. Juryn ska pröva om brott föreligger. Om juryn anser att brott inte föreligger, ska den tilltalade frikännas. Om juryn anser att brott föreligger, ska också rätten pröva frågan. Även om juryn har ansett att brott föreligger, får rätten frikänna den tilltalade eller tillämpa en lindrigare straffbestämmelse. ADVOKATEN NR 6 • 2019 Kloka ord onekligen. Huvudtesen i Forsskåls skrift utgår från att människans väsen är fritt och att ju mer människan får leva efter eget behag ju mer tror man sig vara fri. I paragraf 6 ger Forsskål kung Karl XII en kritik som inte är nådig: Då Sverige under Kung Karl XII:s krig var utarmat på folk, livsmedel och pengar, troddes likväl denne VI SKALL ABSOLUT VARA STOLTA ÖVER VÅR FANTASTISKA GRUNDLAGSSKYDDADE YTTRANDEFRIHET EFTERSOM DEN ÄR ETT SYSTEM SOM HAR BETYTT OCH BETYDER OERHÖRT MYCKET FÖR SVERIGES UTVECKLING. » 51