Tema Fjärrkyla Arbetet med att fasa ut köldmedier
av typen HFC är i full gång. Bland annat handlar det om R134a som är mycket vanligt, inte minst hos energibolag som producerar fjärrkyla. Men i dagsläget finns få alternativa köldmedier. TEXT: LENA WREEDE FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON Jakten på nya köldmedier MILJÖ Att de syntetiska köldmedierna som bygger på fluorkolväten (HFC) är en stark växthusgas, flera tusen gånger starkare än koldioxid, har varit känt länge. Faktum är att man vetat det ända sedan början av 1990talet då de i stor utsträckning ersatte de ozonförstörande freonerna i och med Montrealprotokollet. Nu heter det största hotet global uppvärmning. Effekten av den har redan visat sig i form av ökade temperaturer, samtidigt som försäljningen av klimatanläggningar har rakat i höjden. 2006 kom därför den första fgasförordningen, ett EUdirektiv som syftade till att fasa ut köldmedier med högst växthuseffekt. Tekniska verken valde ammoniak Det var i den vevan som Tekniska verken i Linköping valde att investera i kylmaskiner med ammoniak som köldmedium, säger Jimmy Fornander, affärsansvarig för fjärrkyla på Tekniska verken. – Redan då fanns förespråkare för naturliga köldmedier så vi satsade på det. Men långt ifrån alla valde samma väg. Majoriteten av Sveriges energibolag använder fortfarande i dag någon fluorkolgas som köldmedium. Vanligast är R134a vars GWP – global uppvärmningspotential – är 1 430, vilket innebär att ett kilo av ämnet motsvarar 1 430 kilo koldioxid. 32 Tidningen ENERGI Nr 3 2019 SYNTETISKA KÖLDMEDIER Syntetiska köldmedier såsom fluorkolväten, HFC, är kraftiga växthusgaser. R134a tillhör gruppen HFC och är ett av världens vanligaste köldmedier. 2015 uppgick den globala produktionen av R134a till 223 000 ton. att dess GWP är för högt sett till de långsiktiga miljömålen. Ett annat är R1234ze(E) som har mycket lågt GWPvärde, men det klassificeras som brännbart. Man kan inte sätta ett brännbart köldmedium i ett system som är utformat för R134a som är ickebrännbart, säger han. 2015 reviderades fgasförordningen vilket innebar hårdare krav på HFCgaserna i Europa. Och den 1 januari 2019 trädde Kigalitillägget i kraft med målet att fasa ut köldmedier med hög GWP världen över. Regelverken har redan haft effekt. Bland annat har flera av de syntetiska köldmedierna, bland dem R134a, blivit både dyrare och svårare att få tag i. Få alternativ på marknaden Pavel Makhnatch är doktorand i energiteknik vid KTH i Stockholm och en av dem som forskat mycket om köldmedier. Enligt honom finns i dagsläget inget köldmedium på marknaden som kan ersätta R134a utan någon effekt i det befintliga systemet. – Några närmar sig vad gäller förväntad prestanda och egenskaper. Ett av de syntetiska är R513A som har visat sig vara lämpligt, förutom Naturliga köldmedier Inom bland annat forskarvärlden framhålls de naturliga köldmedierna – kolväten, koldioxid och ammoniak – främst för att de är välkända och att de som köldmedier inte medför nya globala miljörisker. Bland energibolagen lutar flera mot att byta till ammoniak, men för det krävs nya kylmaskiner. Dessutom är ammoniak en giftig gas. Däremot är den inte tillståndspliktig enligt EUdirektivet CLPförordningen, om brandfarliga gaser och vätskor, enligt MSB. På Tekniska verken har övergången till ammoniak som köldmedium bara inneburit fördelar, menar Jimmy Fornander. Först och främst ur miljösynpunkt, men det är också en ekonomisk fördel, inte minst gentemot enskilda anläggningar som är betydligt mer ineffektiva ur energisynpunkt. – När de måste fasa ut sina köldmedier under de närmsta fem, tio åren kommer vi att göra en storsatsning på fjärrkylan.