Marknad Projektens lönsamhet är upp till projektu
tvecklarna själva att bedöma. Nu har Energimyndigheten föreslagit att regeringen bör avsluta elcertifikatsystemet i förtid. Inget nytt projekt bör komma med i ordningen efter 2030. Faran är annars att elkonsumenten får betala för ingenting då produktionsmålet ändå kommer att nås långt före utsatt tid. Enligt Svensk Vindenergi bör nya projekt stoppas mycket tidigare, då certifikatpriset riskerar att falla mot noll redan 2021 (se artikel på nästa sida). ”Vi tror att vi kan få lönsamhet utan elcertifikat” Större turbiner Egentligen har vindkraftens explosiva utveckling varit på gång ett bra tag, menar Paul Stormoen. Genom åren har teknologin utvecklats till allt större projekt med större turbiner och effektivare teknik, som gav ökad trygghet för långsiktiga projekt. Under 2017 hade man fått volym i de nya plattformarna så projektörerna kunde jobba med större projekt. Med höjden växte också midjemåttet och på projektmöten pratar man idag utan större ansträngning om turbinstorlekar på uppåt 6 MW. Man ska inte heller underskatta att många stora finansiella investerare samtidigt letade efter nya marknader efter att det hade gått trögt på de traditionella finansmarknaderna, menar Paul Stormoen. Också förtroendet för den nordiska elbörsen Nord Pool och den avreglerade nordiska elmarknaden ökade i takt med att utländska vindkraftsägare började sälja förnybar el på börsen. – Sverige är tydligt framme med sin energiomställning och då vill många vara med, säger Paul Stormoen. – Tillgången på längre kontrakt lockade stora investerare som tidigare inte hade sett Sverige som sin marknad. De fick upp ögonen för att man faktiskt kan säkra långsiktiga vindkraftsinvesteringar på kanske tio år eller mer. Själv har OX2 under alla år jobbat tillsammans med både små och stora verksamheter, privata och offentliga, fast man numera har slutat sälja enstaka turbiner. Kommunernas direktägande har också försvunnit. – Idag sker kommunala investeringar i vindkraft huvudsakligen genom kommunägda energiföretag, säger Paul Stormoen. Det spännande är att också utländska kommuner investerar i svensk vindkraft, tycker han och nämner den schweiziska staden Zürichs energibolag EWZ som äger över hälften av vindkraftparkerna Alered, Mungseröd, Ramsnäs och Skalleberg i södra Sverige. Tyska Stadtwerke München äger 48 turbiner i Sidensjö. Certifikaten tappar kraft Enligt Svensk Vindenergi finns det plats för många fler. Ett helt förnybart elsystem till 2040 kommer att kräva 9–10 miljarder kronor i investeringar, varje år. El certifikatsystemet har däremot tappat mycket av sin kraft. Norges största vindkraftsutbyggare Statkraft har meddelat att de kommer att avsluta sitt letande efter nya projekt i Norge och Sverige, främst på grund av elcertifikatens fallande priser. – Elcertifikatordningen är nära kollaps och det blir på sikt mycket lite eller inget att ta ut för utbyggarna. Vindkraften pressar också ner elpriserna i de perioder det blåser mest, konstaterar koncernchefen Christian Rynning Tønnesen i norska medier. Tommy Borgh, chef för elproduktion i Jämtkraft, håller med. Det går inte längre att räkna med intäkter från elcertifikat. Tommy Borgh. – Skulle det ändå komma någon så får det vara grädden på moset men vi kan inte förlita oss till elcertifikat systemet, säger Tommy Borgh. Från bondekraft till storindustri HISTORIK Under flera decennier var svensk vindkraft subventionerad av en skattebefrielse utan egentlig politisk styrning. Berättelsen om skattebefrielsen för vindkraft började 1957 när Socialdemokraterna gick med på Bondeförbundets krav (dåvarande Centerpartiet) i en regeringsupp görelse. Bönderna krävde att lant brukare 60 Tidningen ENERGI Nr 3 2019 skulle slippa betala skatt för ej yrkesmässig elproduktion, som att skicka sin egen el från generatorn vid bäcken till sågen i ladan. Maximal generatoreffekt sattes till 100 kW och alla var nöjda. Åren gick. Flytt till landsbygden Sedan kom gröna vågen. Under 1970talet, inte minst drivet av kärnkraftsfrågan, poppade allt fler vindkraftverk upp på landsbygden. Centerpartiet var mer taggat än någonsin och effektgränsen höjdes till 500 kW, men enbart för vindkraftverk. 1994 togs effektgränsen bort helt av så kallade byråkratiska anledningar då Skatteverkets tjänstemän tyckte det var besvärligt. De få politiker som brydde sig ryckte på axlarna och tyckte det var bra. Ingen i riksdagen kunde se annat än