Marknad ”Stoppregeln straffar tidiga investerare”
ELCERTIFIKAT Om inte elcertifikatsystemet stängs i balans havererar stödsystemet, varnar Svensk Vindenergi. Energimyndigheten kontrar med att ett stopp inte ska vara marknadens krockkudde. Elcertifikatsystemet har varit en viktig del i vindkraftens expansion sedan starten 2003. Nu ser det ut som att målet för elcertifikatsystemet kommer att nås nära tio år i förväg. Samtidigt föreslår Energimyndigheten en stoppregel för att avsluta systemet först 2030, vilket upprört många i vindkraftsbranschen. Bromslöst system – Elcertifikatsystemet måste avslutas på ett politiskt ansvarsfullt sätt. Redan i propositionen till Energiöverenskommelsen pekade politikerna på att systemet måste stängas så att en överbyggnad förhindras och just därför ska man införa en stoppregel, det är alla överens om, säger Charlotte Unger Larson, vd på Svensk Vindenergi. – Men då måste man införa ett stopp som fungerar. Det Energimyndigheten föreslår är ett bromslöst system. katpriset därför en marginell kostnad, säger hon. Istället spräcks kalkylerna för många vindkraftsföretag. – Energimyndighetens förslag till stoppregel straffar dem som var med tidigt. Det kan försätta vindkraftsproducenter i konkurs, främst små och mellanstora som kom med för ett tiotal år sedan, säger Charlotte Unger Larson. Lägsta möjliga kostnad Hos Energimyndigheten ser man utmaningen från en annan sida. Det viktiga är att en stoppregel inte påverkar framtida investeringar, att långsiktigheten är tydlig för branschen och att elkonsumenten inte påläggs onödiga utgifter. – Det finns inget skäl att ha Politiken får inte låta ett stödsystem riva ner investeringar och skylla på marknaden, menar vd Charlotte Unger Larson på Svensk Vindenergi. STOPPREGEL Senast under 2020 måste Sverige besluta om en stoppregel för nya elcertifikat. En proposition från regeringen ska vara klar 2019. Energimyndighetens förslag är att stoppet ska gälla från 2030. Det är trots allt elkunderna som betalar elcertifikaten via sina elräkningar. Just därför föreslår myndigheten ett stopp för stödsystemet 2030, påpekar Roger Östberg, Energimyndighetens expert i elcertifikatfrågor. Och just därför är det beklagligt att stoppet läggs när allt för länge sedan har kraschat, tycker Charlotte Unger Larson. – Vi menar att EnergimynSvensk Vindenergi och Energimyndigheten är överens om att elkonsumenterna måste skyddas från marknadens expansionsyra. digheten räknar fel. Bland annat nämner inte förslaget att mer förnybart kommer att pressa elpriset neråt. För konsumenterna blir elcertifien stoppmekanism som enbart syftar till att hålla priset på elcertifikat uppe. Förnybarhetsmålet ska nås till lägsta möjliga kostnad, säger Roger Östberg. – Syftet med stoppmekanismen är inte att skydda marknaden eller investerare. Det är att nå målet på ett kostnadseffektivt sätt. Det är viktigt att marknaden i fortsättningen själv får sätta priset på elcertifikat, menar Roger Östberg. Det är inte myndighetens uppgift att balansera utbud och efterfrågan på elcertifikat. – Och om priset går ned kan man dra slutsatsen att det inte längre behövs ett stöd, säger han. MORTEN VALESTRAND Energiföretagen accepterar datumstopp REMISS Energiföretagen accepterar Energi myndighetens förslag om ett datumstopp 2030. Det innebär att man frångår sitt tidigare förslag till volymbaserad stoppregel. Skälet är att de alternativa stoppmekanismer som Energiföretagen har analyserat 62 Tidningen ENERGI Nr 3 2019 ger upphov till konsekvenser, utmaningar och osäkerheter vars nackdelar överväger fördelarna. Detta skriver Energiföretagen i ett remissvar till regeringen. – Detta är en komplex fråga som rymmer många dimensioner att ta ställning till, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen. Noggran analys – Vi har haft en omfattande förankring med medlemsföretagen, noggrant övervägt och analyserat de olika alternativen och till slut landat i att acceptera Energimyndighetens förslag. Energiföretagen menar att en volymbaserad stoppregel kan få negativa konsekvenser, till exempel kan det innebära en risk för omotiverad förmögenhetsöverföring från elkunder till elproducenter.