Energilagring Så kan batterilager bli lönsamma LA
GRING Den största ekonomiska nyttan med batterilager är att kapa effekttoppar i en fastighet. Men lönsamheten kan öka om energilagret även kan användas för frekvensreglering mot elnätet, visar ett projekt hos bostadsbolaget ÖBO i Örebro. Det finns många visioner om hur fastigheter, batterier och elnät ska kunna samverka, så att alla inblandade gynnas. Men också en del frågetecken. I projektet CODES (Control and Optimisation of Distributed Energy Storage) har InnoEnergy Scandinavia och Power2U utvärderat batterilager i sju av ÖBO:s fastigheter. Batterilagren har stöttat fastigheterna lokalt och omgivande elnät på systemnivå. De sju batterierna har en lagrings kapacitet på mellan 7 och 32 kWh. Elen kommer dels från egenproducerad solel i fastigheterna, dels från elnätet. Tillsammans ger de tillgång till drygt 100 kW flexibel effekt. Men effekten skulle också kunna användas för frekvensreglering i elnätet. Det innebär att effekt kan ledas ut från batterierna till elnätet om frekvensen i elnätet sjunker under 50 Hz. Om frekvensen stiger för mycket kan batterierna istället laddas med energi från elnätet. Öka intäkterna – Idag är denna tjänst endast förbehållen energileverantörer, som blivit kvalificerade enligt vissa kriterier. Men vårt test visar att vi med denna lösning skulle vara en effektresurs i framtiden, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖBO. Baserat på tester med olika driftfall kan summan av besparingarna och intäkterna 66 Tidningen ENERGI Nr 3 2019 Molnbaserat styrsystem Under projektet har Power2U utvecklat och testat ett molnbaserat styrsystem för distribuerade batterilager, som ska ge mervärde och tjänster både till batteriägare och elnäts operatörer. Systemet ska kunna öka användningen av egen el och reducera effekttoppar i fastigheterna. Batteriet ska också kunna ge nya intäkter till ägaren genom systemtjänster mot elnätet som exempelvis frekvens reglering mot Svenska kraftnäts stamnät. – Vårt test visar att vi med denna lösning skulle vara en effektresurs i framtiden, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖBO. öka med mellan 18–60 procent genom att batterierna tidvis bistår med frekvensreglering. Det slås fast i en projektrapport från CODES. Det innebär att för vissa fall har återbetalningstiden reducerats med 40 procent. För några av batterierna är frekvensregleringen avgörande för att en batteriinvestering ska kunna återbetalas inom den förväntade livslängden. En av projektets slutsatser är att det största värdet kommer från att batteriet kan bistå med effekt vid höga behov i fastigheten, och därmed kan dyra elnätskostnader sänkas. Dock med reservation för att man bör vara försiktig med generella slutsatser, eftersom batteriets nytta beror på fastighetens förutsättningar. Om batterierna dessutom kan användas för systemnytta kan det bli en lönsam investering för fastighetsägare. Byggnaden som resurs ÖBO deltog i projektet då man tror att batteritekniken kan göra byggnader till flexibla effektresurser, enligt Jonas Tannerstad. Och man vill gå vidare under vissa förutsättningar. – I väntan på att batterikostnaderna sjunker och att intäkterna i kalkylen blir tydligare, så kommer energilager inte vara något vi alltid installerar. Men i vissa projekt blir det aktuellt. Efter CODES jobbar vi nu med tre projekt med energilager. Jonas Tannerstad konstaterar att det råder viss osäkerhet kring intäkterna, vilket handlar om elbolagens effekttaxor och värdet av frekvensregleringen. – Vi hoppas på att intäktsdelen blir tydligare snart, och att vi därmed får ett bättre beslutsunderlag. – Energilager kommer vara en del av våra framtida projekt. Vi förbereder alltid för energilager i våra nyproduktioner och vid renoveringar. BJÖRN ÅSLUND