trygghet 5 insikter från forskningsprogrammet NEP
P 1 2 3 FOTO: SHUTTERSTOCK surserna inte räcker till. Social hållbarhet inom energisektorn handlar exempelvis om likvärdig tillgång till resurser och samhällsservice. Samhällsbygget är ett resultat av ständiga avvägningar då tillgängliga resurser är begränsade. Detta innebär därmed intressanta frågor om hur denna avvägning görs och vad som är att betrakta som likvärdig tillgång. Social hållbarhet – Ur energiperspektiv finns många kopplingar. Effektbrist och begränsat utrymme i elnäten är exempelvis mycket aktuellt i planeringssammanhang och försvåras på grund av långa ledtider, säger Hanna Matschke Ekholm. Det förnybara energisamhället leder till förändringar som kan komma att få stor inverkan på den sociala hållbarheten, menar Hanna Matschke Ekholm. – Det pågår en intressant utveckling av sociala dimensioner för exempelvis delaktighet och inflytande för nya aktörer i energisystemet. Det gäller inte minst möjligheten att producera sin egen energi och bygga småskaliga kollektiva lösningar. MARIE KOFOD-HANSEN Nr 3 2019 Tidningen ENERGI 71 Större behov av flexibilitet I samarbete med Forum för smarta elnät har NEPP genomfört omfattande analyser av hur mycket ny flexibilitet som kommer att behövas i framtidens mer variabla elsystem. Den maximala fluktuationen från en timme till en annan förväntas öka till 2040 från 2 500 MWh till 4 400 MWh. Siffrorna visar hur mycket nettolasten varierar som mest från en timme till en annan, alltså hur mycket flexibilitet som behövs för att hantera timvariationen. Tuffare effekttoppar – men fortsatt elexport Under 2018 hade Sverige ett underskott på 850 MW i kapacitet för att klara den så kallade ”tioårsvintern”, med exceptionella temperaturer. Fram till 2040 kommer detta underskott att öka till 8 GW om kärnkraften är helt avvecklad. Däremot kommer det inte att bli ett underskott på producerad elenergi. Enligt NEPP:s scenarier kommer Sverige att fortsätta att vara nettoexportör av el fram till, och bortom, 2040. Elbilar ökar användningen med 11 I en av studierna har effekten på elsystemet av en stor elbilsintroduktion kartlagts: 3,8 miljoner elbilar eller 60 TWh procent av dagens personbilsflotta. Studien visar att en sådan ökning av antalet elbilar ökar elbehovet med cirka 11 TWh samtidigt som batterikapaciteten uppgår till cirka 114 GW. Om alla laddar vid samma tid kan det innebära ett stort ökat effektbehov. Men samtidigt har dessa elbilsbatterier en stor inneboende potential att bidra till effektreserven. 4 5 Mer effekt i vattenkraften Det finns en betydande potential för att höja effekten av vattenkraften i de tio största älvarna. Totalt kan effekten höjas med 3 400 MW, motsvarande 24 procent av dagens installerade kapacitet. Om resultaten även utvidgas till övriga svenska älvar kan effekten höjas till 3 900 MW, vilket överstiger kapaciteten för de fyra kärnkraftsreaktorer som tas ur drift till 2020. Kraftvärmen minskar med 5 procent till 2030 Den tillgängliga effekten i kraftvärmesektorn kommer att gå ner med cirka 5 procent, eller 100 MW, till 2030. Det visar en enkät bland landets fjärrvärmeföretag. Totalt kommer knappt 400 MW av dagens kraftvärme fasas ut, medan runt 300 MW ny kraftvärme är planerad, enligt företagens bedömningar.