Nöjesnytt Helsingborg 1
Venedig är staden som nästan är sönderälskad av h
ela världen. Finns det något sätt att uppleva den som inte redan har fotograferats tusen gånger? Följ med till Havets brud bortom turiststråken. BORTOM TURISTSTRÅKEN U rsäkta, åt vilket håll ligger Piazzale Roma? Ett överseende leende ges till svar samt en ryckning på axeln, och en ganska vag och oprecis gest, ungefär ditåt. Jag vandrar runt i stadsdelen San Polo i centrala Venedig. Det är en labyrint av vindlande gränder och stilla kanaler, men jag har gott om tid. Solen pressar sig ned i smala passager, och små broar leder ständigt vidare. Jag har ingen aning om var jag är. Bakom ett hörn möter jag ännu ett litet torg, där en minimal barockkyrka ståtar med lyckligt dansande keruber ovanför kyrkoporten. Som i en sagobok. Vad torget heter tänker jag inte ta reda på. Kartan ligger i min väska, men jag håller mitt löfte till mig själv och plockar inte fram den. Venedig är helt enkelt en av världens bästa platser att gå vilse i. BORTOM TURISTERNA Att finna ett Venedig bortom turiststråken kan först verka som en omöjlig uppgift. Detta är ju staden som på en mycket begränsad yta tar emot en väldig flod av besökare varje dag och där varje gata tycks vara full av turister. Dock är det inte så svårt som det förefaller. Faktum är att de allra flesta besökare håller till i en liten del av staden, framför allt kvarteren kring Grande Canale och San Markus-platsen. Bortom dessa höjdpunkter, som med all rätt får hela världens uppmärksamhet, kan du ibland vara ganska ensam trots att att hela Venedigs stadsmiljö är så fascinerande. I San Polo avtar turisterna så snart du svänger in på smågatorna. Här finns en hel venetisk stadsdel som har smitit från strålkastarljuset. Inga gondoler eller souveniraffärer i sikte. - Jag är glad att turisterna glömmer San Polo, säger Erica som jobbar på caféet De Sandro. Du vet, vi är många som lever våra liv här. OUPPTÄCKT STADSDEL Ett annat bra exempel på förbisedda platser är Il Ghetto. Detta var Venedigs judiska stadsdel långt innan ordet "ghetto", som myntades här, fick en negativ klang. Än idag är området relativt oupptäckt. Gränderna har få människor och en förtätad stämning. De fem synagogorna är värda ett besök, liksom stadsdelsmuseet Museo Communità Ebraica. Blir du hungrig är du i rätt del av stan om du letar efter alternativ till de dyra och ofta likriktade restaurangerna i turistområdena. Il Ghetto ligger nära Fondamenta degli Ormesini, som på senare tid blivit en lågmäld och lokalt präglad kroggata med en rad trattorior och osterier. MYCKET MER Att kanalen längs Ormesini är en av de lugnaste spelar också in. Att äta här är ett billigt nöje och en väsenskild upplevelse jämfört med andra håll i stan. - Det är här ventianarna själva äter. Det är bara trevligt med en och annan utifrån, säger servitören Alessandro på trattorian Al Timon. Venedig är förstås mycket mer än bara själva innerstaden. Runtom finns en hel arkipelag av omkringliggande öar som var och en har sina egna personligheter. Långtifrån alla är lika kända som de borde vara. UNDERSKATTAD Ö Nästa dag kliver jag ned i en Vaporetto, den vattenburna kollektivtrafiken, som tar mig ut från stan. Redan efter fem minuter har vyerna öppnat sig och jag kan se alpernas höga vägg i fjärran. Mitt val för dagen faller på de två öar som ligger längst bort i arkipelagen, Burano och Torcello, två sinsemellan olika platser. Trots att många kliver av på Burano går det inte komma ifrån känslan att ön är gravt underskattad. Skulle fler känna till ön skulle den förmodligen sjunka under vatten av alla besökares tyngd långt innan några klimatförändringar orsakar samma sak. Detta är traktens och kanske hela Italiens mest färgsprakande by. Invånarna i Burano har alltid gillat att måla sina hus i starka färger. Sedan turismens ankomst har man förstärkt intrycket. Att ön dessutom liknar ett mikro-Venedig med några kanaler mellan de brokiga husen bidrar till upplevelsen av en hel by hämtad ur en fantasivärld. HEMINGWAY Torcello är den mest avlägsna ön i det venetianska stadsområdet. Hit går samma båtlinje som till Burano. En gång var Torcello mäktigt och dess förflutna är tydlig på kyrkan och andra historiska byggnader. Med sin rofylldhet kan ön idag inte vara mer annorlunda Venedig. Ett perfekt ställe för lunch är Locanda Cipriani, ett klassiskt familjeägt hotell med anor. Att Ernst Hemingway skrev en av sina romaner ("Över floden in bland träden") som långstannande gäst här säger något om lugnet på Torcello. SVÄVAR I RYMDEN När jag återvänder till San Marco-platsen samma kväll skimrar den av tusentals ljus. Adriatiska havet har stigit och lagt det berömda torget en decimeter under sig. Reflektionerna i vattenytan gör att omgivande palats tycks sväva i rymden med uppoch-ned-vänd kopior av sig själva under sig. Magiskt, som så mycket annat i Venedig. Kanske är vi sammanlagt femtio personer som beundrar skådespelet. Var är alla turister, frågar man sig. ■ TEXT & FOTO: ANDERS PIHL 42 | nöjesnytt