Kollega Just nu
Kollega Lön & avtal
Kollega Karriär
Kollega Så funkar det
Kollega 100 år av kvinnokamp
F ör snart 100 år sedan togs det första steget mo
t allmän och lika rösträtt. Men beslutet innebar inte, som man lätt kan tro, att alla vuxna medborgare fick rösta. 45 procent av befolkningen utestängdes. Förutom de som inte hade åldern inne fick till exempel personer som var straffade, saknade fast bostad eller hade gjort konkurs inte heller rösta. Den största gruppen utan rösträtt bestod dock av personer som var föremål för fattigvården, som boende på ålderdomshem och de som hade socialbidrag. – Efter 1921 fanns det inte längre någon direkt könsuppdelning, men många kvinnor fick inte rösta eftersom de tillhörde gruppen som omfattades av fattigvård – den regeln togs inte bort förrän 1945, säger Fia Sundevall, forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Rösträtt i all ära men ett annat beslut vid samma tidpunkt har haft ännu större betydelse, enligt Fia Sundevall: att kvinnor inte längre omyndigförklarades vid giftermål. – Kvinnlig rösträtt var symboliskt viktig. Och genom mångas röster kunde man uppnå förändring. Men för individen var det viktigare att kunna försörja sig och bestämma över sig själv. Även om frigörelsen tar kliv framåt under den här perioden går inte allt som på räls. Starka konservativa motkrafter leder till flera bakslag. Kvinnan måste ta mannens efternamn vid giftermål och mannen blir automatiskt barns vårdnadshavare. Under mellankrigstiden tas även en rad andra viktiga beslut. Kvinnor ges tillträde till hög re befattningar inom staten och förbudet mot preventivmedelsinformation avskaffas. 1939 införs ett förbud mot att avskeda kvinnor som blir med barn eller gifter sig. – Innan dess ansågs det självklart att KOLLEGA 3_2018 »Både LO och TCO hindrade avskaffandet av kvinnolönerna under 1940- och 50-talet « kvinnor inte skulle konkurrera med män om jobben, de skulle föda barn och stanna hemma, säger Fia Sundevall. På 1950-talet råder en stark husmorstrend och mannen ses som familjeförsörjare. Men samtidigt finns en parallell utveckling där allt fler kvinnor vill ut i arbetslivet. I USA och Storbritannien brukar andra världskriget beskrivas som en vändpunkt – när männen var inkallade behövdes plötsligt kvinnlig arbetskraft. Men kriget hade inte lika stor betydelse i Sverige, enligt Fia Sundevall. – Kvinnorna fanns redan i fabrikerna. Men inom enskilda yrken där kvinnor inte varit accepterade, som konduktör på
Kollega Det hände mig
Kollega Chef & medarbetare
Kollega Fint på jobbet
Kollega Arbetslust
Kollega Yrket i bild
Kollega Tufft på jobbet
Kollega Smart
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord