Advokaten 1
i vår due diligence och peka på risken med att sl
arva i dessa frågor. Det kan leda till att varumärket skadas, säger han. Michael Karlsson tror att mänskliga rättigheter kommer att vara en självklar del av affärsadvokaternas verksamhet om 15-20 år. Inte som pro bono-insatser, utan som ett sätt att ge service till klienten. För advokaterna kan det naturligtvis innebära mer debiterbart arbete. företagens sociala ansvar Att advokater ska ge råd till företagen även när det gäller mänskliga rättigheter är en del av det som kallas CSR, ”Corporate social responsibility”. En avdelning av Amnesty International, Amnesty Business Group, arbetar med dessa frågor. I organisationens ”Business forum” ingår en rad stora svenska företag, däribland två affärsjuridiska advokatbyråer. Advokat Claes Cronstedt, tidigare verksam vid en internationell advokatbyrå, arbetar nu inom bland annat Internationella juristkommissionen och Rådet för advokatsamfunden i EU, CCBE, för att sprida kunskapen om CSR. Han upplever att intresset är svalt hos advokaterna. – Många säger att man håller på med det, men få kan något. De tror också att det alltid rör sig om pro bono-arbete. I vissa fall är det så, men man kan också debitera för detta. Problemet är att vid till exempel en företagsöverlåtelse blir inte det köpande företaget upplyst av sin advokat om att det i botten kan finnas brott som kan anses så allvarliga att det kan leda till skadestånd, konventionen angående flyktingars rättsliga ställning antogs 1951. ARTIKEL 7 Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering. eller i alla fall dra vanära över företaget, säger han. I USA pågår redan rättsliga processer, där företag stämt sina juridiska rådgivare för att de inte undersökt sådant. Claes Cronstedt tror att vi kommer att få ser mer av den varan. Men det är inte bara för att framstå som ”snälla” och ansvarsfulla som företagen ska undersöka om underleverantörer och bolag som ska inkorporeras i verksamheten respekterar de mänskliga rättigheterna. Claes Cronstedt trycker på FOTO: UN PHOTO/TIM MCKULKA att företag kan betraktas som medskyldiga till grova brott, till exempel brott mot mänskligheten, något som begås dagligen av det Claes Cronstedt kallar skurkregimer och andra. Företagsledare kan fällas i nationella och internationella domstolar för delaktighet i detta. – Företagen tror ofta att det inte rör dem, de bedriver ju bara ’business as usual’. Då glömmer de bort att de kanske levererar varor eller tjänster till konfliktområden, utan att kontrollera vad de ska användas till. Det kan vara bulldozers eller dataprogram och annat som gör att de sedan kan bli anklagade för delaktighet i andras grova brott mot mänskligheten, säger han. Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, och andra - icke permanenta -transnationella domstolar spelar en viktig roll » Auktoriserade översättningar av juridiska och finansiella texter Välkommen till vårt nya Stockholmskontor: Scheelegatan 40A ADVOKATEN NR 8 • 2008 23 Telefon: Uppsala: 018-38 00 56 Stockholm: 08-661 37 75 Västerås: 021-13 11 06 Göteborg: 031-707 09 59 Örebro: Hemsida www.elt.se 019-33 30 66 e-post: info@elt.se FOTO: UN PHOTO