Advokaten 1
soner, förutsatt att de är medborgare i en stat s
om ratificerat Romstadgan. Bland dem som gjort det finns samtliga västeuropeiska stater, men varken USA eller Ryssland. Förutom ICC finns också flera specialdomstolar som utreder grova människorättsbrott i bland annat Kambodja och Sierra Leone. regionalt och nationellt arbete Även om den internationella straffrätten vässats under de senaste åren får människor fortfarande i första hand lita till sina egna stater när det gäller att kräva sina rättigheter. Den stat som ratificerar en konvention är skyldig att på något sätt införliva konventionen i sin egen lagstiftning. I Sverige finns rättigheterna dels i några av grundlagarna, dels i vanlig lag. I Europa spelar också regionala rättighetsdokument och domstolar en allt större roll. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolen för mänskliga rättigheter skapades på initiativ av Europarådet 1950. 1959 inledde Europadomstolen sitt arbete, den första domen kom 1960. Efter Berlinmurens fall och utvidgningen av Europarådet har Europadomstolen fått en allt större betydelse. Även EU:s och EG-domstolens betydelse för de mänskliga rättigheterna har ökat, något som inte minst al Barakaat-domen visar (se separat artikel). EU:s nya planerade grundlag Lissabonfördraget innebär också att den stadga om grundläggande rättigheter som antogs år 2000 blir bindande för medlemsstaterna. populärt begrepp Google ger 1 690 000 träffar på sökorden mänsklig rättighet. Bland rubrikerna finns ”abort en mänsklig rättighet”, ”tillgänglighet en mänsklig rättighet”, ”vatten en mänsklig rättighet” och ”att sälja sex är en mänsklig rättighet”. Begreppet är uppenbarligen populärt. Men vilka är då de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen? I mångt och mycket är de desamma som i de allra första rättighetsdokumenten. Bland dem finns yttrandefrihet, religionsfrihet mötes- och föreningsfrihet, skydd för privatlivet och skydd mot diskriminering. Rätten till liv är kanske den mest grundläggande. Folkrätten förbjuder dock inte dödstraff, så länge rättssäkerhet garanteras under processen och vissa andra begränsningar iakttas. På senare år har man kunnat se en tydligare önskan inom FN om att sträva mot dödsstraffets totala avskaffande. År 2007 antog FN:s generalförsamlings tredje utskott en resolution mot dödsstraffet, som uppmanar alla stater att tillfälligt sätta stopp för avrättningarna. Andra rättigheter är ovillkorliga. Lika fullt bryter många stater mot dem. Förbudet mot tortyr är en sådan. Sedan USA inledde sitt ”krig mot terrorismen” har man fått kritik för att använda kränkande och plågsamma förhörsmetoder bland annat på Guantánamobasen. Också Sverige har kritiserats. I maj lämnade FN:s tortyrkommitté en rapport om läget i Sverige. Kommittén berömmer den svenska regeringen för arbetet för att skydda de mänskliga rättigheterna. Men man framför också en hel del kritik, bland annat för att det saknas garantier för att häktade får tillgång till advokat och läkare när de önskar det. Kommittén tar också upp bristen på regler för hur länge asylsökande som ska utvisas kan hållas i förvar. Redan tidigare har tortyrkommittén kritiserat avvisningen av de båda egyptierna Ahmed Agiza och Mohammad Alzery. n Nya utredningar från Justitiedepartementet! Straff i proportion till brottets allvar SOU 2008:85 Slutbetänkande av Straff nivå utredningen. BEST.NR 978-913823064-0 PREL.PRIS 430:- exkl.moms Stalkning – ett allvarligt brott SOU 2008:81 Föreslår bl.a. annat en krimi nali se ring av stalkning och möjlighet att övervaka kontaktförbud (nuvarande besöksförbud) elektroniskt. Före slår även ett ökat skydd för personuppgifter och andra åtgärder för att skydda hotade och förföljda samt att ett nytt brott, olaga förföljelse, införs. BEST.NR 978-913823057-2 · PRIS 336:- exkl.moms Utvärdering av lagen om grupp rättegång Ds 2008:74 BEST.NR 978-913823071-8 · PREL.PRIS 242:- exkl. moms Åklagarväsendets brotts bekämpning. Integritet – Effektivitet SOU 2008:87 Översyn av sådan behandling av person uppgifter som sker inom åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget var att åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt med bl.a. användning av moderna och ändamålsenliga IT-system samtidigt som enskilda personers integritetsintressen tillvaratas. BEST.NR 978-913823066-4 PRIS 275:- exkl.moms Beställ direkt på www.fritzes.se Tel. 08-690 91 90 order.fritzes@nj.se Orderfax 08-690 91 91 www.fritzes.se ADVOKATEN NR 8 • 2008 29