Advokaten 1
StOrt INtrESSE För OMVANDlINg AV lIVStIDSStrAFF H
älften får tidsbestämt straff lagen om omvandling av livstidsstraff börjar få genomslag. Många livstidsdömda sköter sig nu noga för att öka möjligheten att få straffet omvandlat. Och hittills har mer än hälften av dem som fått ansökan prövad fått straffet tidsbestämt. Det berättade per grevesmühl vid tällbergdagarna. – Livstidsstraffets existens har varit ifrågasatt i det här landet i många herrans år. Många har anfört att det är ett inhumant straff, sa Per Grevesmühl. Han är lagman i Örebro tingsrätt som ansvarar för prövningen av omvandling av livstidsstraff. I Tällberg presenterade han lagen om omvandling av livstidsstraff och gav en bakgrund till lagändringen. Tidigare har livstidsdömda haft möjlighet till frigivning efter att regeringen beviljat nåd. Men i början av 2000-talet fick hovrättslagmannen Staffan Levén i uppdrag att föreslå ett mer rättssäkert system, som också skulle vara mer förutsebart för den dömde och kriminalvården. Levéns förslag, som gick ut på att skapa en möjlighet till villkorlig frigivning, bearbetades i Justitiedepartementet, och fick i senterade de teoretiska huvudelementen i denna nya form av uppsåt, och inbjöd till diskussion om hur man kan tolka och använda dessa. Erik Lempert påpekade bland annat att pläderingen på senare år blivit allt viktigare i brottmålsprocessen, inte minst med EG-rättens inträde. – mitt tips är: lägg ner möda på pläderingen, och glöm inte att det är lika höga beviskrav för uppsåtet som för gärningen! sa han. Erik Lempert beklagade också att det inte finns någon forskning om hur svenska domstolar egentligen dömer. – Jag kan önska att Domstolsakademin (Domstolsverkets nya domarutbildning i Jönköping) hade fått koppling till någon etablerad läroanstalt och blivit just ett forskningscentrum, sa han. Som traditionen bjuder hölls också landskapstävlingar i boule och lerduveskytte. n slutänden en lite annan utformning. I stället för villkorlig frigivning får domstolen omvandla livstidsstraffet till ett tidsbestämt fängelsestraff. Omvandlingslagen trädde i kraft den första november 2006. En ansökan kom in redan innan lagen trätt i kraft, berättade Per Grevesmühl. fritt val av biträde Inför lagändringen utbröt en diskussion om var frågan om omvandling skulle prövas. Valet föll på Örebro tingsrätt som första instans. – Det är en intressant men grannlaga uppgift att vara specialdomstol för en sådan här uppgift, säger Per Grevesmühl som har haft de flesta ärendena. Han delar numera ansvaret med en rådman. Motpart till den livstidsdömde vid prövningen är åklagaren. Idag fördelas uppdragen bland åtta åklagare i Mellansverige. Huvudregeln är att den livstidsdömde själv ska ansöka om omvandling. – Syftet är att få dessa personer att engagera sig, sa Grevesmühl, som också förklarade att det inte finns några formella krav på ansökan. När en ansökan har inkommit förordnar tingsrätten ett offentligt biträde för den dömde och tar in livstidsdomen och yttranden från Kriminalvården och Rättsmedicinalverket. Därefter får den dömde och åklagaren tillfälle att yttra sig. – Vi har inga restriktioner alls för de ofper grevesmühl är lagman i örebro tingsrätt. fentliga biträdena i dessa mål. Begär man en advokat från en annan del av landet får man honom eller henne, förklarade Per Grevesmühl. Den dömde har rätt att begära en muntlig ADVOKATEN NR 8 • 2008 37