Advokaten 1
advokaterna förutsättning för tillskapandet av ko
nkurrenskraftiga advokatbyråer. Detta gäller även i Sverige. Alla advokater måste se om sitt hus för att trygga sin fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det gäller inte bara stora affärsjuridiska advokatbyråer. Det gäller i lika hög utsträckning enmansbyrån. Man kan på goda grunder förmoda att vi under de närmaste åren kommer att få se en tydlig minskning av tillväxten vad gäller antalet biträdande jurister och att detta blir särskilt tydligt på de större affärsbyråerna. Den starka expansion som under de senaste åren inträffat på den affärsjuridiska sidan kommer säkerligen att brytas åtminstone för någon tid. Samtidigt som den ekonomiska krisen pågår som bäst synes en strukturomvandling ske på den svenska advokatmarknaden. Delvis som en följd av att de största byråerna inte fick gehör för sitt önskemål att få företräda flera budgivare vid ”controlled auctions” har under senare år ett antal medelstora advokatbyråer stärkt sina positioner både vad gäller byråstorlek och kompetens. Även en del nya aktörer har vunnit insteg på den svenska marknaden. Den ursprungligen finländska advokatbyrån Roschier har på tre år etablerats i Stockholm och vuxit till över femtio jurister. Och nu senast har vi nåtts av nyheten att en annan stor finländsk advokatbyrå, Snellmans, avser att etablera ett kontor i Stockholm med uttalad ambition att växa i snabb takt (läs mer på sidan 9). Till detta kommer en av vissa byråer upplevd skärpt konkurrens från de engelska byråerna. Vi har nog att räkna med att konkurrensen på den svenska marknaden kommer att öka framgent. Detta är en utveckling som nog gagnar den svenska advokatkåren och, icke minst, dess klienter. Såväl den ekonomiska krisen som den pågående strukturomvandlingen kommer att ställa ökade krav på de svenska byråernas ledning och anpassningsförmåga. En reflexmässig förnekelse av att sysselsättningsgraden sjunker och lönsamheten minskar är farlig. Här gäller det i stället att gilla läget och att snabbt anpassa sig till en ny situation. Den ekonomiska tillbakagången innebär ett tillfälle att öka strukturkapitalet genom att bedriva utbildning och kunskapsutveckling. Många byråer har goda möjligheter att möta förändrade förutsättningar genom att ställa om resurserna till områden som kan förväntas bli mer advokatintensiva och att inte nyanställa i samma takt som tidigare. Det är samtidigt min förhoppning att utvecklingen inte medför en kortsiktig personalpolitik där biträdande jurister sägs upp på grund av arbetsbrist utan att man prövat alternativa sysselsättningsmöjligheter. Advokatbyråerna har ett långsiktigt ansvar för sina anställda. Det handlar ytterst om att advokatbyråerna i Sverige uppfattas som långsiktiga och ansvarsfulla arbetsgivare. Advokatyrket är det som flest studenter på juristlinjen anger som sitt förstahandsval. På tio år har den juridiska tjänstemarknaden ökat med närmare 50 procent. På grund av globaliseringen ADVOKATEN NR 8 • 2008 5 och EU-inträdet kan man anta, den nu pågående ekonomiska krisen till trots, att behovet kommer att öka ytterligare i framtiden. Antalet advokater har också fördubblats på tjugo år. Samtidigt står vi inför mycket stora pensionsavgångar. Åldersstrukturen är bekymmersam i det att närmare fyrtio procent av advokatkåren kommer att gå i pension inom en tio- till femtonårsperiod. Den framtida rekryteringen till advokatyrket riskerar därför att försvåras. Den ökade tendensen att de unga lämnar yrket i förtid är likaså tydlig. Denna utveckling är högst problematisk. Ökade lönsamhetskrav, med åtföljande krav på ökade arbetsinsatser riskerar på sikt att motverka möjligheterna att kunna rekrytera de bästa och behålla dem. Hela systemet på de större byråerna bygger på ett högt ratio mellan antalet biträdande jurister i förhållande till antalet delägare. Systemet bygger vidare på att majoriteten av de biträdande juristerna inte blir delägare och att de efter några år lämnar byrån. Erfarenheten visar att endast 10-15 procent av de biträdande juristerna blir delägare på de stora byråerna. Och frågan är väl snarast om man i framtiden ens kommer att kunna hålla den expansionstakten utan att advokatmarknaden samtidigt ökar. I ett vidare perspektiv talar detta för att expansionen i Sverige framför allt kommer att ske på de små och medelstora byråerna. Men en fortsatt god utveckling kräver också anpassningsförmåga till nya förutsättningar. Föråldrade arbetsformer, stela belöningssystem och föråldrade strukturer måste nog överges. Förändring och nya grepp är nödvändiga. Alternativa modeller för management, delägarskap, inflytande, arbetsformer, vinstdelning och anställning fordras. Den nu uppkomna situationen är ett utmärkt tillfälle att överväga dessa frågor och formulera en långsiktigt hållbar strategi. Från Advokatsamfundets sida kommer utvecklingen att följas mycket noga. Advokatsamfundet är en medlemsfinansierad organisation. På senare år har samfundet också fått generösa bidrag från bland andra Sandströms minnesfond. Börsfall och en svag ekonomi för dessa finansiärer får därför implikationer också för Advokatsamfundets ekonomi. I ljuset av detta, av kommande pensionsavgångar samt av en minskad nyrekrytering av biträdande jurister känns det därför mycket bra att vi de senaste åtta åren har sparat och i det närmaste fördubblat det egna kapitalet i koncernen. Det visade sig vara mycket bra när fuktskador på vår största tillgång och vackra fastighet krävde omgående åtgärder. Det finns de som har ifrågasatt det kloka i att spara. För egen del har jag dock mycket medvetet propagerat för att samla i ladorna inför svårare tider. Vi kommer att behöva använda dessa resurser för bland annat kompetensutveckling under de kommande åren. Med kloka strategier för de framtida åren får vi en starkare advokatkår i Sverige.