Advokaten 1
NYHETER Brå ska utreda informationsdelning Regeri
ngen har gett Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att undersöka dagens möjligheter att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott. Regeringen vill ta reda på om förutsättningarna att dela uppgifter mellan olika aktörer är tillräckliga för ett effektivt brottsförebyggande arbete, och att belysa vilka åtgärder som annars behövs på detta område. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020. 6 NYHETER Kriminalvården. Kriminalvården. 100% Fakta. Beläggningsgraden på anstalter i klass 1 Ewa Stenberg: Tre risker när politikerna agerar i panik Fakta. Beläggningsgraden på Sveriges häkten Säkerhetshäkten Göteborg Huddinge Kronoberg Kriminalvårdarna Linda Fridholm, Ilse Marie Friman och Kumlaanstaltens chef Magnus Östlund i en cell med plats för två. Överslafen är nyinstallerad. Foto: Eva Tedesjö Malmö Sollentuna 95,8 90,5 78,2 95,7 91,0 Fem av landets 29 normal häkten (Nyköping, Salberga, Umeå, Ystad och Östersund) var fulleller överbelagda den 3 oktober 2019. Bland normalhäktena var den genomsnittliga beläggningen 93,97 procent. Allt fler skjutningar och sprängningar har gjort läget ohållbart och kräver snabba svar av partierna. Men det finns stora risker med den hårda offensiven mot brott. I 1 50% Fängelserna är överfulla – trots våningssängar Kumla. Våningssängar har satts in på flera anstalter i landet för att parera den akuta platsbristen. Samtidigt lägger regeringen nya förslag för att fler ska kunna frihetsberövas. – Jag är definitivt bekymrad, säger Stefan Strömberg, tillförordnad generaldirektör på Kriminalvården. ○Det är ingen överdrift att säga att det är fullt på Sveriges anstalter och häkten. På fyra av landets sju fängelser i högsta säkerhetsklass, klass 1, var beläggningen den 3 oktober i år över 100 procent. I klass 2 var 11 av 22 anstalter helt fulla eller överfulla. Fem av landets normalhäkten hade samma datum 100 procents beläggning – eller mer. Platsbristen är påtaglig, trots att Kriminalvården i våras fattade be•A1 slut om att tillfälligt öka antalet platser på anstalterna med 194 stycken – bland annat genom att på många håll lägga två intagna i varje rum. På klass 1-anstalten Kumla klarar man sig i nuläget precis under fullbeläggning, tack vare de beredskapsplatser som öppnats under september månad, berättar anstaltschefen Magnus Östlund. – Om man bara skulle räkna våra ordinarie platser, så är det ett besvärligt läge. Vi har ju egentligen bara 420 rum. I morse hade vi 445 intagna. Vad händer när det är mer än 100 procents beläggning på en anstalt? – Man kanske har ett besöksrum som man kan använda. Ibland kan man lägga intagna på avskildhetsplatser, sådana som i normalfallet används för isolering. Man får ta de utrymmen som finns. På Kumlaanstalten har en av lösningarna varit våningssängar. Sammanlagt 56 nya platser har frigjorts, i de flesta fall genom att en överslaf har i satts in i befintliga celler. Enligt Magnus Östlund leder det höga trycket på Kriminalvården, redan nu till säkerhetsrisker. – Om vi får en situation där några intagna är osams, underlättar det mycket om vi kan flytta dem innan det händer någonting. Och då behöver vi ha tomma platser någon annanstans på anstalten. Vad händer om ni inte har luft i systemet? – Den stora risken är att vi inte kan göra ett riktigt bra jobb säkerhetsmässigt. Som det är nu är förflyttningarna väldigt besvärliga, det blir ett jättepussel att få till. Och om vi inte hinner, då blir det ett bråk eller ett slagsmål i stället för att vi kunde ha gjort någonting åt det i förväg, säger Magnus Östlund. Också det återfallsförebyggande arbetet påverkas av trängseln, menar han. Det blir svårare att erbjuda till exempel brotts- eller missbruksrelaterade program som är anpassade till den enskilda klienten. Antalet intagna på anstalt och häkte följer utvecklingen i de tidigare stegen i rättskedjan. Stora satsningar på Polismyndigheten har sedan 2017 ökat antalet ärenden som gått vidare till åklagare, vilket i sin tur kan ge en ökning även inom Kriminalvården. Kriminalvårdens prognos pekar på en stadig ökning av antalet interner: Medelantalet häktade ökade från 1 700 till 1 820 personer mellan 2018 och 2022. Och medelantalet fängelsedömda från 4 050 till 4 570 personer under samma tid. – Det finns ingenting i dag som tyder på att det kommer att bli lägre tryck på våra platser, säger Magnus Östlund på Kumlaanstalten. Samtidigt som trycket på häkten och anstalter redan är mycket högt, präglas den kriminalpolitiska debatten av krav på ”hårdare tag”. I det 34-punktsprogram som regeringen presenterade i september finns förslag som syftar både till att förlänga fängelsestraffen för flera brott och öka antalet häktningar. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill se än mer kraftfulla åtgärder för att fler ska kunna låsas in. Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg ser utmaningar med läget. – Jag är ju definitivt bekymrad. Samtidigt vill jag också säga att jag tycker att vi har en god beredskap. Och en hög säkerhet som beror bland annat på att vi har en personal som arbetar väldigt aktivt med klienterna. Det är egentligen den främsta garanten för att vi kommer att kunna hantera det här framöver. Redan inför riksdagsvalet förra året föreslog Sverigedemokraterna att Kriminalvården ska kunna hyra anstaltsplatser utomlands. En lösning som både Liberalerna och Kristdemokraterna tidigare i höstas uppgav sig vara öppna för, rapporterade Sveriges radios Ekot. Men Vi har ju egentligen bara 420 rum. I morse hade vi 445 intagna. Kumlas anstaltschef Magnus Östlund det är inte en fråga som ens är på bordet, menar Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg. – Det kräver ändrad lagstiftning. Vi tänker inte i de banorna alls och vad jag vet tänker man inte på det på justitiedepartementet heller. Jag tror inte heller att det är en särskilt bra lösning. Varför inte? – Vi är ett suveränt land och vi bör sköta det här själva. Att överlåta det på entreprenad till ett annat land skulle vara ett svaghetstecken. Vi ska kunna hantera de personer som vi lagför och dömer till påföljder. Än så länge har vi ju också kunnat ta emot alla som ska verkställa och vi planerar att kunna fortsätta göra det, säger Stefan Strömberg. Justitiedepartementet bekräftar att det saknas planer på lagstiftning som skulle möjliggöra för Kriminalvården att hyra platser utomlands. Däremot kan fler utländska medborgare få avtjäna sitt straff i hemlandet. Det finns redan lagstiftning som möjliggör det, både inom och utanför EU-samarbetet. – Vi kan definitivt göra mer på det området. Det handlar om att överföra verkställigheten till ett annat lands kriminalvård, att hela ansvaret hamnar där, säger Stefan Strömberg. Redan inför 2018 års statsbudget, flaggade Kriminalvården för att det fanns risk för överbeläggning på häkten och anstalter. I budgeten för 2020 har myndigheten nu fått ett kraftigt ökat anslag: 200 miljoner mer redan i år och ytterligare 130 miljoner kronor 2020. – Med givna förutsättningar ska vi nu så snabbt som möjligt få till en utbyggnad och renovering av våra anstalter, säger Stefan Strömberg. Hur ser byggplanerna ut? – Vi bedriver några byggprojekt men det är också många delar där vi inte har satt ner foten än. När det gäller att bygga helt nya anstalter, så är det ju en ganska lång process. Tyngdpunkten för oss nu ligger snarare på att bygga ut och förtäta de anstalter vi redan har. Utöver det ekonomiska tillskottet hoppas Stefan Strömberg på nya regler för att möjliggöra att frivården tar ansvar för en större del av påföljderna än i dag. – Vi har fått ett väsentligt bättre innehåll i vår frivårdsverksamhet de senaste åren. Att avtjäna sitt straff genom intensivövervakning, alltså fotboja, är betydligt mer ingripande än vad det har varit tidigare. Därför hoppas vi att en hel del av de lite kortare fängelsestraffen ska kunna tas över av frivården. Alexandra Urisman Otto Data från den 3 oktober 2019 •A1 Fakta. 10 av regeringens 34 förslag mot gängkriminaliteten Obligatorisk häktning för fler brott. Avskaffa straffreduktion för unga vuxna vid grov brottslighet. Skärpta straff för den som rekryterar unga till kriminalitet. Skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Införa påföljden ungdomsövervakning. Utreda system med kronvittnen (ett vittne som till exempel kan få straffbefrielse mot att vittna). Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden samt sociala insatsgrupper. Effektivisera arbetet mot penningtvätt. bland känner riksdagspartierna ett särskilt ansvar att stå bakom dem som riskerar sina liv för landet. De svenska soldater som deltar i de militära insatserna i Mali och Irak har därför en enig riksdag i ryggen. Det är annorlunda med poliserna som bekämpar våldet på gatorna. De får bevittna en stenhård politisk konkurrens om väljarna. Alla partier rör sig i samma riktning och föreslår nya maktmedel för polisen, fler brottsbekämpare och strängare lagar. Det är inte alls konstigt, när staten inte kan ge medborgarna lugn och ordning. I år har hittills 29 personer dött till följd av väpnat våld på gatorna. Sprängningarna har ökat med 43 procent. Men när politiken står på tröskeln till panik finns det uppenbara risker. Här är de mest uppenbara: Rättsväsendet är en kedja, från polisen på gatan till cellen på kriminalvårdsanstalten. Alla partier vill öka antalet poliser och skärpa lagarna. Men man har hittills inte satsat lika mycket senare i kedjan, på åklagare, häkten, domstolar och fängelser. Därför är det på väg att uppstå flaskhalsar. Mål kan bli liggande i domstolar, polisutredningar samlas i inkorgen hos åklagarna. I tingsrätterna låg vid årsskiftet 4 188 mål i något som Domstolsverket kallar ”överbalans” och bara väntade på att rätten skulle få tid att avgöra dem. Två år tidigare bestod högen av 511 mål. Häktena är fulla och allt fler fängelser överbelagda. Straffskärpningen för vapenbrott ledde till exempel till att antalet häktade för detta brott femfaldigades, men häktena byggdes inte ut. 2 När lagar inte utreds omsorgsfullt kan det sluta på ett helt annat sätt än vad riksdag och regeringen avsett. Som när riksdagen försökte införa livstidsstraff för de flesta mord 2014. Förändringen ansågs viktig och brådskande. Lagrådet var kritiskt, men regeringen lade ändå fram förslaget och riksdagen godkände med bred majoritet. Efter två år avfärdade Högsta domstolen den nya lagen, den tillämpas inte. Nu gör denna regering ett nytt försök, men riksdagen har förlorat flera år på processen. Moderaterna planerar att tillsammans med KD, SD och gärna mittenpartierna försöka driva fram skärpta straff från riksdagen. Riksdagen har inte resurser och rutiner för att utreda och skriva lagtexter, sådant sköter regeringen. Grundlagen ställer också krav på beredningen. Därför finns risker när rättssäkerhet snabbt ska vägas mot trygghet vid förhandlingsborden i riksdagen. 3 Polisens arbetssätt och organisation kommer i skymundan. Mycket av debatten om brott och straff har handlat om strafftider och effektivare rättsprocesser, som att tillåta anonyma vittnen och kronvittnen. Men en av de effektivaste åtgärderna mot brott är att öka upptäcktsrisken, en annan att snabbt kunna utreda brotten. Vad hjälper det att straffen är långa om polisen ändå inte kan lösa brotten? Ewa Stenberg ewa.stenberg@dn.se Dagens Nyheter 8 oktober 2019. Överfullt på fängelserna Landets fängelser är överfulla, och överbeläggningen visar inga tecken på att minska. Det visar en granskning genomförd av Dagens Nyheter. Enligt DN var beläggningen i oktober över 100 procent på fyra av landets sju klass 1fängelser. Även hälften av klass 2fängelserna var fulla eller överbelagda. Förtroendet för polisen har ökat Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Det visar den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå publicerade i oktober. Den självrapporterade utsattheten har ökat för alla brott mot enskild person jämfört med 2017, utom fickstöld och sexualbrott. Hot är den brottstyp som flest uppger att de har utsatts för (9,1 %) under 2018, och det är en tydligt uppåtgående trend de senaste fyra åren. 10 Louise Dane har i sin avhandling, framlagd vid Stockholms universitet, studerat hur principen om barnets bästa samt barns rätt till familjeliv och privatliv vägs mot intresset av reglerad invandring. Hur denna avvägning ska göras är dock i dag otydlig på flera punkter, enligt avhandlingen. – Regelverkets otydlighet rimmar illa med grundläggande rättssäkerhetsprinciper som exempelvis att regelverk ska vara tydliga och förutsebara. Rättstilllämparna sätts i en mycket svår sits som ytterst riskerar att leda till att barns mänskliga rättigheter inte tillgodoses, säger Louise Dane i ett pressmeddelande. Inskränkningar av rätten till respekt för privat och familjeliv måste, enligt Europarätten och barnkonventionen, vara proportionerliga i förhållande till de intressen de ställs emot. Här TISDAG 8 OKTOBER 2019 Planerande nyhetschefer: Axel Björklund, Karin Östman Reportagechef: Matilda E Hanson Printchefer: Lars Axelsson, Jörgen Jonasson Världen: Pia Skagermark Ekonomi: Mikael Bondesson Telefon: 08-738 10 00 E-post: nyhetstips@dn.se TISDAG 8 OKTOBER 2019 7 AVHANDLING Otydlig lagstiftning drabbar barn i migrationsprocessen I många migrationsärenden som rör barn görs en intresseavvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Men lagstiftningen på området ger dålig vägledning om hur denna avvägning bör göras, visar en färsk avhandling. hållande av den reglerade invandringen, statens resurser och antalet migranter samt andras fri och rättigheter. Louise Dane. är de specifika omständigheter som aktualiseras i ärendet viktiga. Louise Dane visar dock att det saknas tydlig ledning i vilka omständigheter den svenska rättstillämparen kan och bör beakta och hur tungt olika omständigheter ska väga. Särskilt otydligt är intresset av reglerad invandring. louise dane har dock i sin forskning hittat fyra typer av skäl som lagstiftaren verkar mena att rättstilllämparen kan beakta. Det handlar om skäl kopplade till allmän ordning och säkerhet, upprättlouise dane uppmanar i avhandlingen lagstiftaren att förtydliga vad intresset av reglerad invandring avser i en rättslig kontext. Hon föreslår också en modell för intresseavvägningar i enskilda ärenden till stöd för rättstillämparen samt ger ett antal rekommendationer i syfte att stärka genomslaget för barns rättigheter samt öka rättssäkerheten i ärenden som rör barns rätt till familjeliv och privatliv. – Den enskilde och allmänheten måste ges möjlighet att förstå beslut. Om rättstillämpare är osäkra på sitt mandat finns en risk att de blir vaga i sina besluts motiveringar. Men även utifrån dagens lagstiftning finns utrymme för att göra bedömningarna mer rättssäkra, säger Louise Dane. Avhandlingen ”Den reglerade invandringen och barnets bästa: Barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning” finns att läsa i fulltext på Stockholms universitets webbplats. Rättsstatsprogram väckte engagemang I en tid när rättsstaten urholkas i många närliggande länder behöver vi i Sverige förstärka skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Det anser Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen, ICJ, som tagit fram ett program för hur rättsstaten kan förstärkas. Programmet diskuterades vid ett välbesökt seminarium i riksdagens förstakammarsal den 17 september. De olika delarna i programmet har tagits fram i olika arbetsgrupper, och presenterades en i taget för vidare diskussion. Det rådde stor enighet i salen om att rättsstaten behöver stärkas. Meningarna gick dock isär lite om hur detta ska ske. Förra justitiekanslern Anna Skarhed, som presenterade avsnittet om domstolarna, var till exempel tveksam till om det verkligen var rätt väg att gå att ge domstolarna större makt. Snarare, ansåg Skarhed, behöver respekten för demokratin och rättsstaten inympas i oss alla med modersmjölken. Programmet ska nu bearbetas utifrån de olika synpunkter som kommit in, innan slutprodukten är färdig. ADVOKATEN NR 8 • 2019 FOTO: STAFFAN WESTERLUND Tidaholm, 102,1 Saltvik, 90,2 Norrtälje, 100,6 Salberga, 101,5 Kumla, 94,3 Hällby, 108,2 Hall, 99,4