Advokaten 1
REPORTAGE » katvärlden är mycket mer stressade än
sina manliga kolleger? Det är svårt att exakt besvara, enligt Jens Näsström. – Vi känner till de flesta faktorerna, men vi vet inte vilka av faktorerna som spelar störst roll för könsskillnaderna hos svenska advokater, säger han. Förklaringarna kan delas upp i tre grupper: ojämställdhet på arbetsplatsen, ojämställdhet i hemmet och psykologiska karaktärsdrag, förklarar Jens Näsström. Det viktigaste psykologiska särdraget är att kvinnliga advokater oftare än manliga förefaller ha en prestationsbaserad självkänsla, en skillnad som enligt Jens Näsström främst har att göra med hur vi uppfostrar flickor i vårt samhälle. – Å andra sidan verkar kvinn”SKA VI TALA OM EN kera resultaten, dels för att få en bättre förståelse av problemet. Här kan advokatbyråerna bidra. Men tyvärr har intresset hittills varit lågt för att delta i ytterligare studier, berättar Jens Näsström. När han nyligen gick ut till de större byråerna med ett erbjudande om att vara med i en pro bonostudie för att söka svaret på bland annat frågan om könsskillnader i stress så tackade bara två byråer ja. MENINGSFULL JÄMSTÄLLDHET SÅ MÅSTE STRESSEN BLI EN UTTALAD DEL AV DEN DISKUSSIONEN.” liga advokater ha en större psykologisk resiliens. De klarar alltså av psykisk press bättre än sina manliga kolleger. Skillnaderna i stress mellan kvinnor och män väcker en hel del frågor kring jämställdhet, anser Jens Näsström. – Ska vi tala om en meningsfull jämställdhet så måste stressen bli en uttalad del av den diskussionen, säger han, och tillägger att det behövs forskning för att dels repliBEHÖVER LÄRA SIG ATT VILA Trots att forskningen om stress inom den svenska advokatkåren och liknande grupper i dag har vissa luckor finns det, enligt Jens Näsström, ändå en hel del kunskap om vad advokatbyråer kan göra för att motverka skadlig stress och förebygga utbrändhet. Det kan handla om vilka talanger som rekryteras, men också om att anpassa utbildningen efter de jurister som finns på byrån, påpekar Jens Näsström. – Jag misstänker att advokatbyråerna, i jakten på toppresterare, i rekryteringen omedvetet premierar osäkra ”overachievers”, som är extra känsliga för stress, säger han. Ett sätt är att då att justera rekryteringsprofilen. Alternativt kan advokatbyråerna erbjuda träning eller stöd för att hjälpa de mest stresskänsliga att bli mer motståndskraftiga mot stress. En annan faktor som skapar mycket stress är att det finns ett stort glapp mellan vad studenter tränas i på juristprogrammet och vad den nybakade affärsjuristen förväntas kunna hantera, framför allt inom det som kallas soft skills, förklarar Jens Näsström. – Inom forskningen kallas det här kompetensglappet för ”transition shock”. Chocken syns i stresstatistiken som ett rejält stressgupp i början på karriären, säger han, och tillägger att byråerna skulle kunna bli bättre på att överbrygga det här kompetensglappet med mer heltäckande utbildningsprogram avseende soft skills. – Det räcker inte med hög juridisk kompetens, unga jurister behöver ordentligt stöd i att lära sig att arbeta – och vila – mer effektivt. Advokatstudien 2017 visade tydligt att eposten är en stor stressfaktor för många jurister. – Många jurister, framför allt inom affärsjuridiken, måste å ena sidan vara tillgängliga på ickekontorstid, å andra sidan måste de kunna vara lediga. Det kan man uppnå med genomtänkta riktlinjer för itkommunikationen på kvällar och helger, påpekar Jens Näsström. TIPS OM DU MISSTÄNKER UTBRÄNDHET Jens Näsströms tips om du misstänker att du kan vara utbränd eller i riskzonen för utbrändhet: l Fråga en närstående om hans eller hennes intryck av dig. Ofta ser närstående mycket mer symtom än vad man själv är medveten om. Du kan också göra stresstest, något som erbjuds av många psykologer. l Det kan vara tungt, och inte sällan skamligt, att kännas vid att man inte mår bra. En bra början är att prata med någon som du litar på och som du känner dig trygg med. Du kan också vända dig till Advokatsamfundets kostnadsfria stödtelefon. Telefonnumret finns på Advokatsamfundets webbplats. l Nästa steg är att söka professionellt stöd. Prata med HR, en psykoterapeut, en psykolog eller en läkare. Om det är i en tidig fas så kan en coach hjälpa – det finns ett antal coacher som har juristbakgrund, vilket brukar kännas bra för en del. l Kom ihåg att du definitivt inte är ensam. Jag tror att de flesta jurister går igenom åtminstone en period i karriären när det blir för mycket. Många känner att de lär sig mycket av den episoden och att de efteråt har blivit bättre på att ta hand om sig själva. För dig som inte vet vart du ska vända dig kan Jens Näsström ge tips. Du når honom via e-post: jens.nasstrom@lawyerperformance.org 16 ADVOKATEN NR 8 • 2019