Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Internationell straffrätt Den in
ternationella straffrätten har utvecklats kraftfullt under efterkrigstiden. Men det saknas inte utmaningar i dag. Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, befinner sig i en allvarlig situation. Och många frågar sig hur ISterrorister i Syrien ska kunna ställas inför rätta. U tvecklingen på den internationella straffrättens område började på allvar när tribunalerna i Nürnberg och Tokyo inrättades på 1940talet efter andra världskriget. Detta ledde till att FN:s generalförsamling genom en resolution den 11 december 1946 bekräftade de folkrättsliga principer som erkänts i Nürnbergtribunalens stadgar och domar. Den 21 november 1947 gav församlingen FN:s folkrättskommission i uppdrag att formulera dessa principer och att arbeta fram ett utkast till en kod om brott mot freden och mänslighetens säkerhet. Principerna kodifierades av folkrättskommissionen år 1950. De kom att kallas Nürnbergprinciperna och är sju till antalet. Låt mig här citera tre av dem (min egen översättning): Princip II. Det faktum att intern lagstiftning inte straffbelägger en handling som utgör ett brott enligt internationell rätt befriar inte den som begick handlingen från ansvar enligt internationell rätt. Princip III. Det faktum att en person som begått en handling som utgör ett brott enligt internationell rätt agerade som statschef eller ansvarig 44 PRESENTATION Hans Corell började sin juridiska bana år 1962 med tjänstgöring som notarie och domare i tingsrätt och hovrätt. År 1972 kom han till Justitiedepartementet, där han blev rättschef år 1981. Han var sedan rättschef i UD 1984– 1994 och i FN 1994–2004. Under tiden därefter har han haft flera styrelseuppdrag, bland annat inom International Bar Association och American Bar Association. regeringsföreträdare befriar honom inte från ansvar enligt internationell rätt. Princip IV. Det faktum att en person agerat enligt order från sin regering eller en överordnad befriar honom inte från ansvar enligt internationell rätt under förutsättning att han rent faktiskt hade möjlighet att göra ett moraliskt val. Nürnbergprinciperna innehåller vidare definitioner av brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Dessa principer har inkorporerats i stadgarna för samtliga domstolar som nämns i det följande. När det gäller koden blev det mera problematiskt. I själva verket stannade detta arbete upp under det kalla kriget. Det som fick processen att ta fart igen var Berlinmurens fall år 1989 och det som inträffade på Balkan i början av 1990talet. utvecklingen av de internationella brottmålsdomstolarna tog sin början år 1992. I augusti det året utsågs jag av Europeiska säkerhetskonferensen (ESK), numera Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), till krigsförbrytarrapportör i BosnienHercegovina och Kroatien. De båda länderna utsåg min österrikiske kollega Helmut Türk till rapportör. Enligt reglerna skulle vi båda utse en tredje rapportör. Vi insåg att det självfallet måste vara en kvinna. Det blev Gro Hillestad Thune, Norges ledamot i den dåvarande Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter. Efter besök i länderna i månadsskiftet september–oktober 1992 avlämnade vi den 7 oktober 1992 en rapport i vilken vi föreslog att ESK skulle tillsätta en juristkommitté ADVOKATEN NR 8 • 2019