Advokaten 1
NYHETER Brott mot barn ska inte preskriberas Rege
ringen har överlämnat en lagrådsremiss med förslag om höjt straff för grovt barnpornografibrott och avskaffad preskription för vissa allvarliga brott mot barn. Enligt förslaget ska preskription avskaffas för bland annat våldtäkt och grov våldtäkt, grov misshandel och synnerligen grov misshandel samt människorov, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt 18 år. I sitt remissyttrande den 1 oktober 2018 om den utredning som ligger till grund för förslaget avstyrker Advokatsamfundet förslaget om att avskaffa preskriptionen för vissa allvarliga brott mot barn. Balans i livet viktig för framtidens jurist Jurister och advokater uppfattar sin bransch som konservativ men tror att en förändring blir nödvändig. Det framgår av studien Framtidens jurist, som genomförts av ett svenskt undersökningsföretag på uppdrag av Norstedts juridik. Undersökningen, som omfattar 3 578 advokater och jurister i Sverige och Danmark, visar också att balans i livet klassas som det viktigaste i yrket, i synnerhet bland respondenter under 50 år. Mest anmärkningsvärt i studien är annars kanske att hela 60 procent av de yngsta deltagarna svarar nej på frågan om juristutbildningen förbereder blivande jurister för den nya teknologiska verkligheten. Islamofobiska hatbrott ska studeras närmare Brottsförebyggande rådet, Brå, ska på regeringens uppdrag göra en fördjupad studie av islamofobiska hatbrott. Studien ska belysa den islamofobiska hatbrottslighetens karaktär för att uppnå mer kunskap så att det förebyggande arbetet mot rasism, särskilt islamofobi, kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. 8 BRÅ-RAPPORT Tystnadskulturer kan bli hot mot demokrati och rättsstat Det behövs ytterligare stora satsningar för att bryta de tystnadskulturer som gör att brott inte kan klaras upp. Tystnaden riskerar annars att bli ett hot inte bara mot enskilda individer utan mot hela rättsstaten och demokratin, skriver Brå i en ny rapport. Det blir allt svårare att få målsägande och vittnen att berätta för polis och domstol om brott de utsatts för eller bevittnat enligt polis och åklagare. Brottsförebyggande rådet, Brå, har nu undersökt vad som ligger bakom denna så kallade tystnadskultur, som i själva verket handlar om flera olika tystnadskulturer i olika miljöer. Bakom oviljan eller rädslan för att tala med företrädare för rättssystemet finns enligt Brårapporten en rad olika mekanismer, kopplade till känslor av skuld och skam, rädsla för hot och våld samt lojalitet eller samhörighet med gärningspersonen. Polisen behöver därmed använda olika metoder för att förmå den som tystnat att tala, beroende på vilka motiv som är starkast hos den enskilda personen. Skälen till tystnaden varierar också beroende på om brotten begåtts inom ramen för så kallad hederskultur, inom kriminella nätverk eller i socialt utsatta områden. De vanligaste mekanismerna för tystnad i socialt utsatta områden är enligt Brå rädsla för hot och våld, att en anmälan inte leder till något samt – särskilt bland yngre män – bristande förtroende för polisen och andra myndigheter. Brå har också studerat försök till påverkan på åklagare under pågående förundersökning. En enkät riktad till åklagare gav reBakom oviljan eller rädslan för att tala med företradare för rättssystemet finns olika mekanismer, kopplade till känslor av skuld och skam, rädsla för hot och våld samt lojalitet eller samhörighet med gärningspersonen. sultatet att 18 procent av de tillfrågade misstänkte att det förekommit försök till påverkan på vittnen eller målsägande under totalt fyra arbetsveckor. resultatet liknade det som kom fram i en tidigare enkät. En viktig skillnad var dock att åklagarna nu i större utsträckning uppger att brotten var begångna i socialt utsatta områden, inom ramen för en hederskontext eller som Brå: Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet. Rapport 2019:10. en del av organiserad brottslighet. Enligt rapporten behövs olika åtgärder mot tystnadskulturerna, beroende på vad som driver fram tystnaden. En generell förändring som kan bidra till att färre tystnar är dock snabbare och bättre dokumenterade förhör med vittnen och måls ägande, eftersom tystnaden tenderar att öka under rättsprocessens gång. Brå vill också öppna för en förändring i rättsprocessen, så att uppgifter som kommit fram i förundersökningen får en viktigare roll när brottet väl kommer till domstol. Även kortare utredningstider minskar risken för att brottsoffer och vittnen väljer att tystna, samt gör att de lättare minns. advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander ser uppgifterna om en tilltagande tystnadskultur som oroande. För att komma åt problemet krävs ökade sociala insatser, förbättrad polisiär närvaro och dialog med olika samhällsaktörer. – Det mest effektiva är troligtvis att på olika sätt korta utredningstiderna för brott, säger Mia Edwall Insulander, och tillägger att det redan idag är så att uppgifter som framkommit tidigt i en utredning normalt ges större bevisvärde. ADVOKATEN NR 8 • 2019 FOTO: ISTOCK