Advokaten 1
Nyheter domarutbildningen hinner inte tillräcklig
t många nyrekryteras. Men det finns även en uttalad ambition att få in människor med en annan bakgrund än den traditionella utbildningen. bengt ivarsson är en av de två advokater som sitter i styrelsen för Domstolsakademin. Han tror att advokaters specifika erfarenheter kan komma till nytta i den rent dömande verksamheten. – Har man jobbat med affärsBengt Ivarsson är en av de två advokater som sitter i styrelsen för Domstolsakademin. Den andre är Fredrik Andersson i Göteborg. Advokater tar plats i Domstolsakademin i styrelsen för den nya domstolsakademin sitter två advokater, jämte åklagare, representanter för olika domstolar och för den akademiska rättsvetenskapen. – tanken är att skapa en kontaktyta utåt, säger styrelsemedlemmen och advokaten bengt ivarsson. Sveriges Domstolars akademi, eller Domstolsakademin, inledde sin verksamhet vid nyåret 2008/09. Syftet med akademin är att kvalitetssäkra den dömande verksamheten, genom en bredare och djupare utbildning för varje enskild domare. Kurserna varvar teori och prakdomstoLsakademin Domstolsakademin räknar med en antagning på runt 50–60 deltagare per termin, hälften till utbildningen för förvaltningsdomstol och hälften till allmän domstol. Utbildningen består av 68 kursavsnitt fördelat på 190 kursdagar. Det första kurstillfället hölls den 13 januari 2009. Utbildningen syftar till: • att ge nyutnämnda domare förutsättningar att möta de kvalitativa krav som ställs på den dömande verksamheten Advokaten Nr 3 • 2009 • att ge deltagarna ökad insikt och kunskap i fråga om övrig strategisk, personlig och kommunikativ kompetens • att medverka till att domaryrket framstår som attraktivt bland jurister med olika bakgrund och erfarenhet, så att domare kan rekryteras bland de främsta och för yrket mest lämpade juristerna • att stärka allmänhetens förtroende för rättsskipningen i domstol. Källa: Domstolsverket tik och anpassas individuellt till varje domares kunskaper och tidigare erfarenheter. Men akademin syftar också till att locka över jurister från andra områden till domaryrket. inrättandet av en styrelse eller ett rådgivande organ med en sådan bred representation från hela rättsväsendet, föreslogs i en utredning av hovrättsmannen Staffan Levén, bland annat för att få olika infallsvinklar men också för att underlätta en sådan rekrytering. Domarkåren kommer att tappa uppåt en tredjedel i pensionsavgångar inom en femårsperiod. Genom den traditionella juridik eller som försvarare har man skaffat sig viktig kunskap som man då också kan delge domarkolleger som inte har den bakgrunden. Själv håller Bengt Ivarsson i ett utbildningspass på Domarakademin som handlar om just advokatens roll i rättsprocessen. – Det är jätteviktigt att domare förstår att det inte bara är rättegångsbalken som styr vårt agerande, utan vi har stadgar och etiska regler som vi måste följa, säger han, och tillägger att domarkåren i dag inte har några etiska regelverk. Som advokat i styrelsen ser Bengt Ivarsson det som sin roll att föra in integritets- och rättssäkerhetsfrågor i utbildningen. Han vill också öka förståelsen i domstolarna för att advokaten ofta är en egen företagare och måste dra in lön till sig och sina eventuella anställda, bekosta utbildningar, betala hyra, kontorsmateriel med mera. tanken med representationen i styrelsen är också att skapa en kontaktyta utåt, mot verksamma advokater, åklagare med flera. Styrelsen fungerar också som ett bollplank till rektor Roberth Nordh. – Det är viktigt att de som är verksamma som advokater i dag hör av sig till oss med synpunkter på vad som ska finnas i utbildningen, men också att advokater som har valt att gå in på domarbanan kommer med synpunkter om vad som är bra och mindre bra. GW yttrandefrihetskommittén vill stärka meddelarskyddet Yttrandefrihetskommittén överlämnade i slutet av februari ett delbetänkande till justitieministern. kommittén föreslår bland annat i betänkandet att det ska bli brottsligt att ingripa med repressalier mot den som använder sig av sin meddelarfrihet även om ingripandet inte sker ”vid myndighetsutövning”. grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor (soU 2009:14) Förtroendet för rättsväsendet ökar Förtroendet för rättsväsendet ökade mellan 2006 och 2008, enligt brottsförebyggande rådets årliga nationella trygghetsundersökningen (ntU). Undersökningen visar att förtroendet ökade för domstolarna, för åklagarna och även kriminalvården, samt att förtroendet för polisen ligger kvar på samma förhållandevis höga nivå som tidigare. sex av tio tillfrågade hade stort förtroende för polisen. För åklagare och domstol hade varannan stort förtroende. Lika villkor för elektronisk kommunikation alla operatörer ska ges samma villkor för att agera på marknaden för elektroniska kommunikationer. Det är syftet med en proposition om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation (lek) som regeringen lämnade över till riksdagen den 12 mars. Dagens regler ska förtydligas om vem som har rätt att överklaga post- och telestyrelsens, pts, beslut enligt lek samt vad som kan omfattas av tvistlösningsförfarandet mellan operatörer, enligt förslaget. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. vissa ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, prop. 2008/09:159 11 Foto: tom knUtsson