Advokaten 1
Fokus Penningtvättsdirektivet ”S tora flöden av s
varta pengar kan återverka på den finansiella sektorns stabilitet och rykte och bli ett hot mot den inre marknaden, och terrorismen skakar vårt samhälle i dess grundvalar.” Så inleds Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, eller tredje penningtvättsdirektivet som det mer vardagligt kallas. Direktivets ord om varför penningtvätt och terrorismfinansiering ska bekämpas kan förmodligen de allra flesta skriva under på. Betydligt mer oenighet har det rått om advokatens roll i denna kamp. Redan det andra direktivet gav advokaterna en ny och ovan roll. Plötsligt skulle de kontrollera klienternas affärer och, om det fanns misstankar om penningtvätt, rapportera dem till myndigheterna. Inte helt lätt att förena med kärnvärden som tystnadsplikt och lojalitet med klienten, påpekade advokatorganisationer över hela Europa. Och det tredje direktivet skärper ytterligare kraven på advokaterna. – Den största nackdelen är att den i lika stor utsträckning som tidigare innefattar en inskränkning i förutsättningarna för det förtroDe viktigaste nyheterna för svenska advokater: • Nya krav på klientkännedom, utifrån ett så kallar riskbaserat synsätt. • Krav på uppföljning och löpande övervakning av klientförbindelsen, också detta varierande beroende på vilken risk som kan antas finnas. • Meddelarförbudet skärps genom att advokater inte längre får meddela sina klienter att de rapporterats. Tidigare gällde ett undantag för advokater, så att de efter att ha väntat i 24 timmar fick berätta för klienten vad som hänt. Fortfarande måste advokaten, enligt de vägledande reglerna, lämna uppdraget så snart en klient rapporterats. • Advokaternas uppgiftsskyldighet skärps. Advokater är enligt den nya lagen skyldiga att lämna ut uppgifter som behövs i en utredning till Finanspolisen. Uppgiftsskyldigheten gäller även om advokaten inte själv rapporterat klienten, när Finanspolisen ställer frågor. • Advokatbyråerna får hårdare krav på rutiner, utbildning av personalen och administrativa system för att följa penningtvättslagstiftningen. Advokatsamfundet får en tyd ligare uppgift att kontrollera att byråerna följer detta. • Lagen omfattar inte bara penningtvätt utan också finansiering av terrorism. riskbedömningar ”Ett riskbaserat förhållningssätt” ”Plötsligt skulle de kontrollera klienters affärer och, om det fanns misstankar om penningtvätt, rapportera dem till myndigheterna.” liga samtalet mellan advokat och huvudman, säger advokat Axel Calissendorff på Roschier advokatbyrå. viktiga nyheter Grunden är densamma. Fortfarande gäller också att bara en del av advokaternas arbetsuppgifter omfattas av penningtvättslagstiftningen, framför allt finansiella transaktioner, företagstransaktioner och fastighetstransaktioner. Dessutom görs undantag från rapporteringsskyldigheten för uppgifter som advokaten får i samband med rättsliga förfaranden (processundantaget) eller vid en bedömning av klientens rättsliga situation (utredningsundantaget). 24 genomsyrar det tredje penningtvättsdirektivet och den svenska lagen. Principen kommer ursprungligen från FATF, Financial Action Task Force, en internationell organisation för bekämpande av penningtvätt och terrorismfinansiering där en stor del av världens stater är medlemmar. I korthet innebär det riskbaserade förhållningssättet att varje klient ska bedömas utifrån hur stor risken är för att just han eller hon planerar att tvätta pengar eller bidra till att finansiera terrorism. Flera faktorer ska vägas in, bland annat hur väl klienten kan identifieras, vilken verksamhet han bedriver och var i världen transaktionen genomförs. Så kallade politiskt exponerade personer, alltså personer som har eller har haft höga offentliga ämbeten, anses utgöra en större risk, och ska därför granskas noggrannare. Advokat Axel Calissendorff tror att det nya förhållningssättet kommer att skapa en del merarbete och kanske även irritation på advokatbyråerna. – Man ska göra mycket större ansträngningVem är klienten och vilka risker kan förknippas med honom? Det är numera en viktig fråga för alla advokater som arbetar med transaktioner. ar än tidigare om det är hög risk, men kan ta det lite lättare om det är låg risk. För advokater innefattar detta en utmönstring av något som var relativt bra i Sverige, nämligen att man kunde underlåta att utföra identitetskontroll av personer som är kända. Nu går det inte att underlåta att både göra id-kontroll och dokumentera detta, och det innebär en betydande börda och ett irriterande element i frågan hur en relation startats, säger han. Samtidigt ser han fördelar i förhållningssättet. Det skapar större flexibilitet, och det är logiskt att man prioriterar granskningen av dem som tycks utgöra den största risken. rapporteringspLikt Penningtvättslagen syftar i första hand till att Advokaten Nr 3 • 2009 Foto: scanpix