Advokaten 1
Fokus Penningtvättsdirektivet Fakta penningtvätt
innebär enligt direktivet uppsåtliga handlingar som avser att dölja eller omsätta vinningen från brott. penningtvätt behöver inte handla om pengar, utan kan också vara åtgärder med annan egendom som förvärvats genom brott. brottet behöver inte vara grovt för att omfattas; i princip räcker det med snatteri. 1 kap. 5 § 6 ptl Finansiering av terrorism är att ekonomiskt stödja terrorism. Definitionen av terrorism hämtas från den uppräkning av brott som finns i 2 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet m.m. Finansiering av terrorism kallas ibland omvänd penningtvätt, eftersom vinster från brott och/eller legal verksamhet används för att finansiera ett framtida terroristbrott. När omfattas advokater? advokater omfattas av lagstiftningen till den del verksamheten avser tjänster som anges i 1 kap. 3 § första stycket ptl. ptl gäller därmed för advokater endast när de: 1. Handlar i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, eller 2. Hjälper till vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid • köp och försäljning av fastigheter eller företag, • förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar, • öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton, • anskaffande av kapital för bildande, drift eller ledning av företag, • bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster. Advokat Claes Langenius på advokatbyrån Hammarskiöld & Co ser en risk för att förtroendet för advokatkåren på längre sikt urholkas. – Det skulle ju vara förfärligt om en advokats klient inte vågar vara helt öppen gentemot sin advokat för att man får för sig att tystnadsplikten inte gäller längre. Man måste i ett rättssamhälle kunna ha ett helt förtroligt samtal mellan advokat och klient, säger han. Skyldigheten för advokater att rapportera misstänkt penningtvätt och terrorismfinansiering fanns redan i 2005 års penningtvättslag. I praktiken har den hittills spelat mycket liten roll. Ingen eller möjligen en anmälan har kommit in till Finanspolisen. Hur många gånger advokater tvingats utreda sina klienters transaktioner närmare för att undersöka om det krävs en anmälan vet man inte. förebygga och försvåra penningtvätt genom goda rutiner och klientkännedom hos finansiella institutioner, skatterådgivare, advokater och andra som omfattas. Reglerna lägger en ytterligare administrativ börda på advokatbyråerna. Ändå är det inte i första hand merarbetet som upprört Europas advokater, utan risken för att reglerna urholkar advokatetikens kärnvärden. Om det uppstår misstankar om penningtvätt eller terrorismfinansiering ska advokaten enligt lagen anmäla detta till Finanspolisen. Detta strider mot såväl tystnadsplikten som lojaliteten med klienten, menar till exempel CCBE, Rådet för advokatsamfunden i EU, som under hela utvecklingen av penningtvättsdirektiven motsatt sig att reglerna ska gälla advokater. Advokaten Nr 3 • 2009 baLansgång på sLak Lina Rapporteringsskyldigheten är en grund i penningtvättsdirektivet, och motsvarande regler finns i alla EU-länder. Det gäller dock inte Finanspolisens möjlighet att ställa frågor och begära ut uppgifter från advokater om deras klienter utan att det skett någon rapportering från advokaten. Enligt Advokatsamfundets uppfattning krävs den utvidgade uppgiftsskyldigheten inte enligt direktivet. Dessutom fördes den bestämmelsen in först i lagrådsremissen, och den har därför inte remissbehandlats. Advokatsamfundet har i brev till justitieutskottet och finansmarknadsministern pekat på att denna utvidgning går utöver direktivet och att den inte beretts ordentligt. Frågerätten för Finanspolisen gäller när det finns konkreta misstankar – polisen får inte ägna sig åt att allmänt fiska efter intressanta uppgifter. Rätten att kräva svar av advokaterna begränsas enligt samfundets mening också av reglerna om vittnesplikt och frågeförbud i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Exakt vad som krävs för att en advokat ska vara skyldig att anmäla sin klient eller i vilka fall man behöver svara på Finanspolisens frågor är inte heller helt klart. Det blir en balansgång mellan lagens skyldigheter och advokatetikens grundvärden, där gränserna i förlängningen får dras upp av rättstillämpningen och Advokatsamfundets disciplinnämnd. Disciplinnämnden har hittills inte haft något ärende som rör rapportering av penningtvätt. Men disciplinnämndens ordförande Lena Frånstedt Lofalk konstaterar att det lär komma förr eller senare. Anmälaren kan till exempel tänkas vara en klient som anmäler sin advokat för att han eller hon rapporterat till Finanspolisen eller svarat på frågor, eller Finanspolisen som anser att advokaten inte följt lagen, eller en motpart. – Det här blir förmodligen en svår fråga om den kommer till prövning. Man kan förutse att det inte kommer att vara lätt för den enskilde advokaten som ska göra den här bedömningen, säger hon. praktiska probLem Det advokatetiska dilemmat och risken att 25 »