Advokaten 1
Debatt apoteksmålet väcker viktig fråga A nser HD
att advokater behövs i mål om förhandsavgörande inför EG-domstolen? Det är en rimlig fråga att ställa sig efter att ha läst HD:s beslut1 angåDEBATTöRER: david nilsson, advokat rolf olofsson, advokat ende ersättning för kostnader i det så kallade Apoteksmålet. Detta mål handlade om ett frikännande av Krister Hanner som var åtalad för brott mot lagen om handel med läkemedel efter att EG-domstolen fann att den svenska lagstiftningen stod i strid med EG-rätten. På frågan om Krister Hanner var berättigad till ersättning för sina rättegångskostnader för biträde inför EG-domstolen, trots ett frikännande, beslutade HD att Krister Hanner endast har rätt till ersättning för en bråkdel av sina rättegångskostnader. HD menade att då det krävs att en begäran om förhandsbesked skall innehålla allt som erfordras för att EG-domstolen skall kunna lämna ett förhandsbesked så fanns det ingen anledning för ombudet att lägga ner arbete på att ta fram och presentera beskrivningar av relevanta fakta. De upplysningar om faktiska omständigheter som erfordrades hade redan tillförts eller skulle ha tillförts EG-domstolen genom tingsrättens hänvisning, ansåg HD. Frågan infinner sig således om ombudets roll i mål om förhandsavgörande verkligen är så begränsad när det gäller att ta tillvara sin klients rätt, som HD synes vilja göra gällande.2 hd påpekar i sitt beslut att det är en förutsättning för att en begäran om förhandsavgörande inte skall avvisas att en begäran innehåller de faktiska och rättsliga uppgifter som är nödvändiga för att EG-domstolen skall kunna göra en tolkning av EGrätten som är användbar för den hänskjutande domstolen. Som stöd för detta åberopar HD bland annat United Pan-Europé-avgörandet.3 Tolkningen förefaller dock inte ge ett otvetydigt stöd för HD:s inställning om man läser följande passage ur avgörandet: ”In the present case, irrespective 34 of the question whether special or exclusive rights were conferred on the private broadcasters referred to in the Orders of 17 January 2001 and 24 January 2002, neither the order for reference, nor the written observations, nor, indeed, the oral submissions made at the hearing provide the Court with the factual and legal information necessary for it to determine whether the conditions relating to the existence of a dominant position or of abusive conduct for the purposes of Article 82 EC are satisfied [min kursivering].” av avgörandet Framgår således att det inte är enbart själva begärandet om förhandsavgörande som är bestämmande för om EG-domstolen kan ta upp ett mål, utan att även parternas skriftliga inlagor och muntliga framföranden kan bidra med nödvändiga uppgifter. En bristfällig begäran om förhandsbesked kan avhjälpas av utförliga partsinlagor. Partens agerande i förfarandet kan med andra ord vara avgörande för om domstolen överhuvudtaget tar upp ett mål om förhandsavgörande. I det här sammanhanget är det även intressant att jämföra tingsrättens begäran om förhandsbesked och Krister Hanners skriftliga inlaga till EG-domstolen. I en av de avgörande paragraferna i EG-domstolens förhandsbesked säger domstolen att det framgår av de uppgifter som lämnats till domstolen att avtalet mellan svenska staten och Apoteket inte innehåller några bestämmelser om vare sig en produktplan eller ett system för upphandling, inom vilkas ram tillverkare vars produkter inte tagits med i sortimentet har rätt att få en redogörelse för skälen till Apotekets beslut om urval av läkemedel. Det föreskrivs inte heller någon möjlighet att överklaga detta beslut till en oberoende kontrollinstans. Dessa omständigheter var tillräckliga för att EG-domstolen skulle fastslå att apoteksmonopolet stred mot artikel 31 EG.4 De åberopade uppgifterna fanns i Krister Hanners skriftliga inlaga men inte i tingsrättens begäran om förhandsbesked. EG-domstolens avgörande grundades sålunda i ett väsentligt avseende på uppgifter som gjordes tillgängliga av Krister Hanner. Att tingsrättens begäran om förhandsbesked var bristfällig påpekades för övrigt av den nederländska regeringen som i en inlaga till EGdomstolen hävdade att tingsrätten lämnat för lite information avseende det sätt på vilket Apoteket beslutade om vilka läkemedel som skulle anskaffas.5 Nederländska regeringen menade således att tingsrätten inte tillhandahållit tillräckliga uppgifter för att det skulle vara möjligt att avgöra huruvida och i vilken utsträckning säljordningen stod i strid med artikel 31 EG. eg-domstoLen återger i princip inte parternas argumentering i sin dom. Detta rör sig dock enbart om EG-domstolens sätt att skriva dom och skall alltså inte tolkas som att EG-domstolen inte beaktade de argument som inte omnämndes i domslutet.6 Vidare avgjorde EG-domstolen förhandsavgörandet endast med stöd i Artikel 31 EG och avstod således från att ta ställning till övriga frågor som tingsrätten ställt. Det innebär dock inte att Krister Hanners ombud kunde ha underlåtit att förbereda alla aspekter av målet eller att förbereda ett svar på alla frågor som ställdes av tingsrätten. Hade ombudet underlåtit att på Krister Hanners vägnar utföra det arbete som erfordrades för att svara på alla frågor och tillföra målet de faktiska omständigheter och den juridiska argumentation som erfordrades, skulle detta antagligen strida mot det uppdrag som Krister Hanners ombud hade i enlighet med 21 kap. 7 § RB, att med nit och omsorg tillvarata Krister Hanners rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning. Såvitt framgår av HD:s beslut synes HD dock inte ha sett detta som något problem. Krister Hanner skall inte missAdvokaten Nr 3 • 2009