Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Nu är til
lfället att inrätta en kommissionär för rättsliga frågor det europeiska samarbetet började som ett fredsprojekt i efterdyningarna av två världskrig. Europarådet som bildades 1949 har i dag 47 medlemsländer. Alla Europas stater förutom Vitryssland är medlemmar. Europarådets huvuduppgifter är att värna individens rättigheter och därigenom bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Kol- och stålunionen, som bildades kort därefter 1951 och följdes av Romfördraget 1957, var också ett fredsprojekt. Unionen utvecklades till en gemensam marknad för varor och tjänster. Den har genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice fördragen vidareutvecklats till en samverkan på alla samhälleliga områden, inte minst det rättsliga. Samarbetet bygger på tanken att medlemsländerna ska erkänna varandras rättsordningar. Det är en stor utmaning, särskilt i ljuset av det utvidgade EU. Det finns dock mycket stora skillnader mellan de 27 medlemsstaternas rättsordningar och rättskulturer. Det kräver ett inte obetydligt mått av harmonisering och struktur. Harmonisering är emellertid förenad med risken att det är den svagaste länken som blir den gemensamma nämnare och den minimiregel som alla kan enas om. Därför har länder som Sverige ett särskilt ansvar att se till att kvaliteten och minimikraven inte sätts för lågt och att de rättsliga principer som ligger till grund för en demokratisk rättsstat upprätthålls. En sådan målsättning kräver en genomtänkt långsiktig strategi. Lissabonfördraget, om det blir verklighet, innebär betydande förändringar i unionsrätten och unionens rättsväsende. Straffrätten överförs till EU och kraven på enighet vid rambeslut på straff- och straffprocessrättens områden ersätts med majoritetsbeslut. EG-domstolen får en generell kompetens att tolka konstitutionen. Den blir behörig att avgöra kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna och att säkerställa skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. EG-domstolens roll som Europas författningsdomstol stärks. Skyddet för grundläggande rättigheter stärks också genom att Europe4 iska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna införlivas i unionsfördraget. Enskildas rättsskydd förstärks genom bättre tillgång till rättsmedel och generösare talerättsregler. Fördraget innebär ett ökat samarbete i såväl straff- som civilrättsliga frågor. Rättens betydelse inom samarbetet växer. sverige kommer att vara ordFörandeLand i Ministerrådet under senare hälften av 2009. En angelägen uppgift blir då att med kraft ta tag i de mycket stora samhällsfrågor av rättslig karaktär som berör såväl civil- som straffrättsligt samarbete, polis- och tullsamarbete, samt en gemensam asyl- och migrationspolitik. Den europeiska advokatorganisationen, CCBE, som representerar över 700 000 advokater, har inför Sveriges ordförandeskap angivit fyra frågor som Europaparlamentet och EU-kommissionen bör prioritera. Dessa är att inrätta en europeisk kommissionär för rättsfrågor, att garantera rätten för klienter att tala med en advokat i enrum, att skapa rättssäkerhetsgarantier i brottmålsprocessen samt att upprätthålla balansen mellan frihet och säkerhet i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Behovet av att genom lagstiftning på EU-nivå tillförsäkra misstänkta och frihetsberövade vissa grundläggande rättigheter, inklusive rätten till förtrolig kommunikation med försvarare, har ökat påtagligt i och med utvidgningen. Tidigare misslyckanden att komma överens i dessa frågor är ett bevis härpå. Det är därför glädjande att regeringen meddelat att den kommer att satsa på att få till stånd en överenskommelse om rättssäkerhetsgarantier i brottmål inom EU. Redan 1999 antog Europeiska rådet den första strategiska femårsplanen på det rättsliga och inrikespolitiska området, det så kallade Tammerforsprogrammet. Det efterföljdes 2004 av Haagprogrammet, som löper ut detta år och då skall ersättas av det så kallade Stockholmsprogrammet. Kommissionen ska i maj 2009 närmare preAdvokaten Nr 3 • 2009