Advokaten 1
Samfundet discipLinärende BesLut 2009 1 advokat h
ar ingått så kallade kvotdelsavtal utan att det förelegat sådana särskilda skäl som krävs för att sådana arvodesavtal skall vara tillåtna. erinran. vilket sedan avräknas enligt vad som ovan angivits. Kostnadsriskerna blir betydA har i skrivelse av den 14 juli 2008 anmält sig för granskning hos disciplinnämnden samt därvid anfört i huvudsak följande. Till skrivelsen finns bland annat bilagt två så kallade riskavtal för granskning. Avtalen är konstruerade för att i en komplex situation förenkla så mycket som möjligt. Motpartskostnader och rättsskydd lever sitt eget liv. Följande exempel visar på ett förenklat sätt hur punkt 2 och 4 i avtalen fungerar. Yrkat 1 000 000 kronor. Erhållit 250 000 kronor. Klienten betalar 0 kronor för arbete och tidsspillan. Yrkat l 000 000 kronor. Erhållit 800 000 kronor. Klienten betalar 25 % av (800 000–250 000) det vill säga 137 500 kronor. I den mån klienten inte erhåller mer än 25 % av slutligen yrkat kapitalbelopp när ärendet avslutas betalar klienten kostnader och utlägg för egen bevisning och kostnader som ombudet har. Klienten utger dock inte själv, för ombudsarvode och tidsspillan för eget ombud, mer än vad rättsskyddet och motparten ersätter klienten med. Klienten har att i förekommande fall själv ersätta motpartskostnader. I den mån klienten erhåller mer än 25 % av slutligen yrkat kapitalbelopp när ärendet avslutas, betalar klienten dessutom som ombudsarvode inklusive tidsspillan, förutom vad som kan komma att utgå enligt vad som ovan angivits, 25 % av mellanskillnaden mellan det belopp klienten erhåller i tvisten och 25 % av yrkat kapitalbelopp som tillkommande arvode till ombudet. Klienten betalar månatligen 1 500 kronor inklusive moms under tvistens handläggning, ligt mer förutsebara för klienten och risken att gå från hus och hem vid en förlust minskar drastiskt. Av till skrivelsen bilagd artikel, som insänts till tidningen Advokaten (publicerad den 1 oktober 2008, kansliets anm.) framgår bland annat följande. Vi advokater har genom våra etiska regler försatt oss i en situation där vi inte har kunnat driva tvistemålsprocesser genom riskavtal. Advokatsamfundet har i sitt förslag till nya vägledande regler om god advokatsed 080124 öppnat för en mindre rigid inställning i saken, jfr 4.2 Riskavtal. Enligt dessa kan riskavtal tillåtas under vissa förutsättningar. Verkligheten väntar inte på att de nya reglerna skall träda i kraft och andan i dessa bör kunna tillämpas redan nu. Jag har därför ingått två riskavtal med trafikskadade. Avtalen har skickats till Advokatsamfundets disciplinnämnd för prövning. Jag har således själv anmält mig för att Advokatsamfundet en gång för alla måste ta ställning till om skadelidande framöver kan erbjudas access to justice genom att ombudet medverkar till att dela del av risk och del av möjlighet eller om dessa processer fortsättningsvis måste drivas av andra än medlemmar i Sveriges advokatsamfund. Vid en positiv bedömning från Advokatsamfundet kommer betydligt fler skadelidande än i dag att kunna få sin sak prövad av domstol. I förlängningen tvingas då försäkringsbolagen att reglera skadorna snabbare och mer professionellt eftersom deras kunder i dessa nya tider faktiskt kan använda sig av svensk domstol om så inte sker. Vid en negativ bedömning måste de advokater som i framtiden kan tänka sig att driva dessa processer utan att se skadelidande gå under ekonomisk starkt överväga att utträda ur Advokatsamfundet. Ibland går moral före etik. Med en förhoppning om att Advokatsamfundet frångår sin praxis, dels genom att fortsättningsvis informera oss advokater om hur de med kraft driver frågan för en förändring genom lagstiftning, dels genom att godta riskavtal som en modern form av betalning för en utsatt grupp människor, avslutas denna artikel. 44 Advokaten Nr 3 • 2009