Kulturrådets årsredovisning 2017 1
Kulturrådets årsredovisning 2017 3. ÖVERSIKT 2017
3.1 Kulturrådets prioriteringar 2017 Under verksamhetsåret 2017 arbetade Kulturrådet med fem prioriterade områden för en fortsatt hög kvalitet i verksamheten: • Utveckling av bidragsgivningen och uppföljningen • Strategisk kommunikation • Intern kommunikation • Omvärldsbevakning och kunskapsförmedling • Digitalisering. I avsnitten som följer berättar vi mer om vårt arbete inom respektive område. 3.1.1 Utveckling av bidragsgivningen och uppföljningen Kulturrådet har definierat kvalitativa aspekter såsom att myndighetens bidragsprocess ska vara av hög kvalitet och rättssäker. Den ska också vara så transparent att processens delar är synliga och möjliga att granska för den som önskar. Det är viktigt att bidragsprocessen utförs med god kvalitet genom hela processen – från de administrativa stödprocesserna till arbetet med att granska och bedöma ansökningar och följa upp bidrag. Det är genom denna process som vi säkerställer att våra prioriteringar och insatser bidrar till en kulturpolitiskt värdefull utveckling. Därför är det väsentligt att vi kontinuerligt utvecklar bidragsprocessen, vilket vi också gjorde under 2017 i form av ett internt utvecklingsprojekt. Under året implementerade vi nya riktlinjer, både för bedömning av bidrag och för bidragsprocessen som helhet. För kvalitetssäkringen är det även viktigt att följa upp bidragen som Kulturrådet har beviljat. Det gör vi genom att ta del av redovisningarna från de verksamheter som har fått stöd. På så sätt kan vi försäkra oss om att beviljade medel använts till det som de var avsedda för. Genom redovisningarna får vi dessutom en samlad uppföljning av bidragsformernas relevans, funktion, effektivitet och resultat. Under året fortsatte vi arbetet med att strukturera och effektivisera bidragsuppföljningen. Ämnesexperter Att anlita kvalificerade ämnesexperter ser Kulturrådet som en grundläggande förutsättning för att säkerställa en hög kvalitet i bidragsbesluten och behålla ett högt förtroende inom den svenska kulturvärlden. Under 2017 fortsatte vi att utveckla vår öppna intresseanmälan, för att säkra en bredd av ledamöter och en transparens i utnämningarna. Inför 2017 års uppdrag fylldes 14 platser (av 21 vakanser) med personer som anmält sig själva som tänkbara kandidater. Sammansättningen av arbets- och referensgrupperna är av central betydelse, eftersom ledamöterna ska bidra med olika perspektiv och kompetenser. Vi tittar särskilt på gruppernas samlade sakkunskap inom konstområden och genrer. Ledamöternas geografiska placering, kön, ålder och etniska och kulturella bakgrund är också viktiga aspekter för gruppernas sammansättning. Under 2017 anlitade Kulturrådet totalt 110 experter (2016:108, 2015:109) för 15 arbets- och referensgrupper (2016:15, 2015:14) inklusive Almajuryn. Vi fördelar även vissa bidrag med stöd av sakkunniga, som anlitas för kortare enskilda bedömningsuppdrag. När Kulturrådet anlitar ämnesexperter aktualiseras frågor om jäv. Dessa frågor hanteras noga genom noteringar i beslutsprotokollen. Under 2017 uppdaterade vi våra riktlinjer för jäv för att säkerställa myndighetens saklighet och opartiskhet. Vi bedömer att våra processer för att hantera och kontrollera jäv är rättssäkra och transparenta. Kulturrådet bedömer sammantaget att bidragsprocessen fungerar väl, och vi utvecklar den kontinuerligt i syfte att effektivisera verksamheten ytterligare. Se vidare insatser i avsnitt för respektive konstområde. 8 (72)