SEE 1
22 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SEE
HÅLLBARHETSVECKA Ett hållbart campus! Ett av många hållbara initiativ som Umeå universitet har arbetat med är Paviljongen – mötesplatsen för hållbara aktiviteter och delningsekonomi. Umeå universitet är en del av delnings- och samverkansprojektet Sharing City Umeå, som ingår i ett nationellt program för hållbara städer, Sharing Cities. Syftet är dels att sätta Sverige på kartan som ett land som arbetar aktivt och kritiskt med delningsekonomi, dels att utveckla och testa innovationer för delningsekonomi i deltagande städerna. Mötesplatsen Paviljongen Varje dag rör sig tiotusentals människor i området på och runt campus. Utöver anställda och studenter på universitetet och SLU finns även universitetssjukhuset med patienter och personal, och ett stort antal andra arbetsplatser. Vid grönområdet vid universitetsdammen, nära Universum, finns mötesplatsen Paviljongen som också är en symbol för delprojektet och testbädden Dela grönytor. Delprojektet syftar först och främst till att testa delningstjänster som ett led i att utveckla en mer hållbar stadsdel och även till att utveckla campusområdets och universitetsstadens attraktivitet och få fler människor att vilja nyttja områdets relativt centralt belägna grönytor. Stina Hildingsson är projektassistent vid Umeå universitet och arbetar bland annat med att få fler att vilja vistas på campus. – Vid Paviljongen kan man utöva aktiviteter som annars skulle äga rum inomhus, både inbokade aktiviteter och spontan användning som inkluderar människor som rör sig på området, säger Stina Hildingsson. Innovativa utomhusytor Paviljongen invigdes hösten 2019 och i byggnaden finns Wi-Fi, vatten, kylskåp och mikrovågsugn. Utomhus finns sittplatser samt eluttag för laddning av exempelvis mobiltelefoner. – Här är alla välkomna för återhämtning, rekreation, fysisk aktivitet, träning, utomhusarbete och Walk & Talkmöten, säger Stina Hildingsson. Vi vill vara del i en cirkulär ekonomi i Umeå, där vi med inkludering och öppenhet erbjuder innovativa utomhusytor som kan nyttjas av fler. Walk & Talk är ett arbetssätt att ha möten utomhus och på campusområdet finns olika slingor lämpliga för såväl korta som längre möten, från ca 5 till 40 minuter. Campusparken och hela området erbjuder besökare en skön utomhusvistelse i en härlig och kreativ miljö och icke kommersiella aktörer kan kostnadsfritt boka Paviljongen genom Umeå universitets Infocenter. ANNONS FOTO: JOACHIM LJUNGQUIST/CONTENT CENTRAL – Här är alla välkomna för återhämtning, rekreation, fysisk aktivitet, träning, utomhusarbete och Walk & Talk-möten, säger Stina Hildingsson, projektassistent vid Umeå universitet. Detta ämne kopplar till de här globala målen: När kramade du ett träd senast? Om att krama ett träd Symbolisk omsorg om naturen. Fysiska och sinnliga upplevelser för eget välbefinnande: – Hur känns trädet i din omfamning? – Vad luktar trädet? – Hur känns strukturen på barken? – Våga smaka lite. Hur smakar det? – Hur ser det ut på nära håll? – Hur låter trädet? – Hur upplever du ovan saker om du samtidigt blundar? Att krama träd i utbildningssyfte kanske får vissa att höja på ögonbrynen. Men det och utomhuspedagogik har många positiva effekter enligt Annika Manni, universitetslektor vid Umeå universitet, och Erika Åberg, enhetschef på Naturskolan i Umeå. Annika Manni arbetar med forskning vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap samt utbildar förskollärare och lärare inom hållbar utveckling och pedagogik. – Min forskning visar att den känslomässiga aspekten är ett viktigt perspektiv för lärande, hälsa och reflektion. Lärande i utemiljö är ett holistiskt pedagogiskt förhållningssätt som har visat sig ha positiva effekter inom för- och grundskoleutbildningen, säger Annika Manni. Lärande för hållbar utveckling Sedan många år har för- och grundskolan i Umeå kommun legat i framkant där man arbetat långsiktigt och strategiskt med lärande för hållbar utveckling. Naturskolan i Umeå startades 1991 och arbetar med lärande för hållbar utveckling genom att erbjuda stöd och kompetensutveckling till pedagoger och ledare inom för- och grundskolan, ofta genom utomhuspedagogik och aktivt plastbaserat lärande men även genom konferenser och seminarier. – Utomhuspedagogik innebär att man flyttar lärandet till naturen och samhället. Vi arbetar ämnesövergripande, och när man är i naturen lär man sig också om naturen och de gränser den sätter för vår egen livsstil. Det Att krama träd och utomhuspedagogik har många positiva effekter enligt Annika Manni, universitetslektor vid Umeå universitet. FOTO: JOACHIM LJUNGQUIST/ CONTENT CENTRAL ger en känsla för naturen, en bra grund för hållbart tänkande som följer barnen när de växer upp och blir äldre, säger Erika Åberg, enhetschef på Naturskolan i Umeå. ”Naturmöte” Utbildningsdepartementet nominerade 2016 Naturskolan i Umeå till Unesco-Japanpriset för sitt arbete med utbildning för hållbar utveckling. Under Hållbarhetsveckan kommer Umeå universitet tillsammans med Naturskolan att erbjuda studenter och personal vid Umeå universitet ett ”Naturmöte”, det vill säga en workshop utomhus. – Här kommer deltagarna att få uppleva miljön med alla sinnen närvarande. Syftet är att ”söka egen hälsa och välbefinnande samt öka miljömedvetandet”. Det har skapats klyftor i samhället där många vuxna har tappat kontakten med naturen, men en kontakt som barn oftast har lättare att få, säger Annika Manni. Ur innehållet i workshopen: Krama träd Mindfulness genom sensoriska intryck Kreativitet och skapande Målet är att deltagarna ska få med sig en känslomässig helhetsupplevelse, där man ska inspireras att fortsätta vara nära naturen – och se på den med eftertanke. – Utomhuspedagogik är mer aktuell än någonsin i och med situationen med Covid-19. Det som har varit vår verklighet och mission länge börjar nu även många andra intressera sig för. Det är enkelt att tillämpa och vi uppmuntrar och inspirerar gärna till det, avslutar Annika Manni.