Sten Omslag
Sten Innehåll nr 3/2020
Sten Ordföranden har ordet: Vi ska vara bäst i kla
ssen
Sten Kort & gott: Snubelstenar, stenkonst, Maja Ba
kken mm
Sten K-Sten: Pengaflod
Sten Intervju: Mikael Karlsson
Sten Tema: Gatsten
TEMA GATSTEN Gatstenens ABC Det finns inget entyd
igt begrepp som sammanfattar vad som är en gatsten, och bara vissa stensorter lämpar sig för gatstentillverkning. På ritbordet ser alla gatstenar lika ut, men i verkligheten är funktionen mycket varierande. TEXT & FOTO KURT JOHANSSON GRAFIK KARIN NYMAN naturstensbeläggningar kan spåras ända till det romerska riket. Den delvis bevarade Via Appia (Appiska vägen) började stenläggas år 312 f.Kr. I Sverige har man funnit beläggningar av fältsten i städer från medeltiden. Från mitten av 1800-talet ökade användningen av huggen storgatsten kraftigt. Men den var stor och tung ( 12–17 kilo), och monteringen kostsam. Dessutom blev den omodern när trafiken ökade. När bilen introducerades i början av 1900-talet krävdes en ny sorts gatsten: smågatsten. Den kubiska gatstenen, med sidor på cirka en decimeter, är den vi fortfarande använder. Med en vikt på 2,5 kilo och alla sidor lika stora var den väsentligt enklare att montera. Även tillverkningen var enklare, vilket gav ett lägre pris. Tjock leken klarade de flesta trafikbelastningar och stenen kunde sättas i varierande mönster. Runt 1930 hade smågatstenen gått om storgatstenen. I dag utgör den 80–90 procent av all gatsten som används. Fram till år 2000 var all svensk gat sten råkilad eller klippt på alla sidor. (figur 1 och 3 ). Men ovansidan ansågs för ojämn och obekväm för fotgängare och cyklister. En ny typ gatsten, med flammad eller krysshamrad ovansida lanserades. Den tillverkas av sågade skivor där fogsidorna klipps, men den sågade undersidan gör att stenen kan glida vid biltrafik. Nya tillverkningsmetoder ger ett alternativ där flammad ovansida kan kombineras med klippt undersida, vilket fungerar bra för biltrafik. Funktionell form Den kubiska smågatstenen har ur hållfasthetsynpunkt en optimal form. Enligt beräkningsformeln för last upptagande förmåga klarar den de flesta trafiktyper Grundprincipen för gatstensbeläggFigur 1. Smågatsten A A A Fogsida P Trafikbelastning ning är att de individuella stenarna är inspända mellan mothåll av till exempel kantstenar. Mothållskraften överförs via fogarna. Beläggningen består av systemet sten-fog-sättlager-mothåll. De fyra utgör tillsammans med dräneringen en kedja som måste fungera i sin helhet. Stenen är sällan den svagaste länken. Undersida Smågatstenens geometriska form ger optimala belastningsmöjligheter. 18 Fogar och friktion För att fungera väl i beläggningssystemet måste stenen ha en geometrisk begränsning och ytorna en viss planhet. Fogsidorna ska ha en skrovlighet som ger friktion och stöd åt sidorna. Spetsiga hörn och vassa kanter är Figur 2. Grundprincip för gatstens - beläggning Trafiklast Fog Kantsten Mothållskraft Sättlager vanligt vid klippning. Det kan medföra att stenarna inte kan monteras tillräckligt tätt, vilket påverkar både funktion och estetik. För att få bort spetsigheten bör stenen trumlas efter klippning. Då blir det lättare att vid monteringen hålla angivna toleranser. Sten som belastas med biltrafik ska även ha friktion mot sättlagret för att undvika att den börjar glida. Utrymmet mellan fogsidorna ska vara helt fyllt med fogmaterial. En gatsten med alla sidor sågade saknar i praktiken sin funktion som beläggningselement. Figur 3. Röntgenbild av funktionella gatstenar. Fog och sätt - lagret har genomlysts så att fogsidornas och undersidans skrovliga yta framträder. Det syns tydligt hur fogytorna griper i varandra och att den grova under sidan har stötts in i sättlagret vilket ger en kraftfull friktion.
Sten Projekt: Järnvägshyllan
Sten Projekt: Obelisken
Sten Projekt: Vassara torg
Sten Familjeföretagen: Bröderna Ahlgrens Marmorinr
edningar
Sten Stenpriset 2020: Finalisterna
Sten Studentpriset 2020: Ängskastellet vinnare
Sten Krönikan: Tim Ericsson
Sten Nyhet: Finlandiahuset får ny marmor
Sten Fråga Kurt & Kai: Vilka krav kan ställas på g
atsten?
Sten Nyhet: Stenindustrin fossilfri redan 2029
Sten Marknaden